måndag 11 juni 2018

Fått tilldelning Hernö Gin

Bildresultat för hernö gin

Julaftonskänsla idag när jag såg att jag fått tilldelning i Hernö Gins senaste nyemission!

Företaget vill dels ha fler aktieägare och dels bygga ett nytt besökscenter, och har därför gjort en nyemission. Inget desperat med detta, och det finns inga ekonomiska problem vad jag kan se. Försäljningen ökar starkt och priserna fortsätter att trilla in. När suget efter världens godaste gin når resten av världen så bör ju försäljningen öka ännu mer. Man skulle kunna kritisera den höga värderingen i emissionen men jag tror starkt på kraftig tillväxt och accepterar i detta fall ett högt P/E.

Jag hade skrivit upp mig på 250 aktier och fick alla 250. Inget courtage och med 37,5 kr per aktie så gick kalaset på 9375 kr. Egentligen så skulle jag vilja ha 3 ggr så mycket av detta företag, men det fanns inte utrymme för större utsvävningar. Aktien är onoterad och det känns bara bra tycker jag! Företaget vinner ständigt nya priser för sin gin, och nu kan jag fokusera på dessa framsteg istället för att se om Mr. Market vill handla upp eller ner aktien.

På några års sikt så tror jag att Hernö Gin kommer att noteras, men jag har inte bråttom. De verkar i alla fall ha bestämt sig för att ha en generös utdelningspolicy, och det är ju mycket trevligt om ett företag kan lyckas med både stark tillväxt och goda utdelningar. Innan det blir utdelningar så vill jag nog besöka företaget, för att få se insidan medan det fortfarande är ett ganska litet företag.

Blir spännande att följa mitt första onoterade innehav! Och att gå och köpa min första flaska!

MVH  /GI

lördag 2 juni 2018

Utdelningar i maj och lite inköp

Utdelningarna i maj adderade upp till 7399 brutto, vilket blev 6390 efter skatter och avgifter. Ökningen av nettoutdelningar från maj förra året är 19%.


Utdelningar maj 2018:

Sampo 1 380
Munich Re 542
Kinnevik B 470
Investor 416
Atlas Copco B 406
Omega Healthcare 402
HCP 356
BASF 356
Senior Housing Properties Trust 306
Marine Harvest 303
BMW 287
Realty Income 197
Royal Bank of Canada 185
ASSA B 182
Fenix Outdoor 180
Welltower Inc. 175
National Bank of Canada 165
Starbucks 153
Apple 146
Porsche Automobil Holding SE 144
Bank of Montreal 127
Toronto-Dominion Bank 118
Northwest Healthcare 99
Boston Pizza 98    Sålt
A&W Revenue Royalties Income Fund 48
NIBE 24
Mastercard 7
Lendify (enbart räntan) 74
Mintos (enbart räntan) 23
Kameo (enbart räntan) 31
Tot brutto 2018 7399
Utl. Kupongskatt och övriga avgifter 1009
Tot netto 2018 6390

Har även ökat andelen tobak/nikotin i portföljen. Kassakon cigaretter verkar sakta minska men trots att denna trend pågått många år så minskar inte tobaksbolagens vinster. Och alternativa produkter såsom vape och snus har  potential att öka mer än cigaretter minskar. På dessa prisnivåer tror jag att tobak/nikotinbolagen är en god affär om placeringshorisonten är mer än enstaka år. Ibland spekuleras det att tobaksbolagen borde ge sig in på cannabismarknaden för att få tillväxt. Själv är jag nöjd om dom ökar utbudet av nikotinprodukter som har en klart bättre hälsoprofil än cigaretter.

Köpt 30 Altria (MO) för cirka 13 500 kr.
Köpt 30 British American Tobacco (BTI) för cirka 13 500 kr.

Har även tecknat mig för några hundra aktier i Hernö Gins emission, till ett värde av knappt 10 000 kr. Får se om jag får något. Borde rimligtvis vara en väldigt populär emission  med tanke på alla priser som Hernö Gin vinner och hur försäljningen utvecklas. Även om aktien inte är noterad så förväntar jag mig att notering sker om något/några år. P.g.a. alla vunna priser förväntar jag mig fortsatt tillväxt och företaget verkar redan nu bestämt sig för att vara en bra utdelare.


MVH /GI

fredag 11 maj 2018

Sparkvot och ekonomisk frihet

Begreppen förmögen och rik är lite oklara men förmögenhetsskatten, som togs bort 2007, började tas ut vid 1,5 miljoner kronor i totala tillgångar. De flesta sparare skulle nog mena att man inte är förmögen eller rik vid den summan, men att man är en bra bit på väg. Begreppet ekonomiskt fri är lite tydligare då det verkar betyda att man inte behöver arbeta för att behålla den levnadsstandard som man har. Att förmögenhet och stora inkomster ofta blandas ihop är ju ingen nyhet, men det är lika fullt irriterande när journalister inte kan hålla isär begreppen.

Sydsvenskan blandar ihop begreppen förmögenhet och lön, eller har Adele mest i båda kategorierna?

Hur fel det är att blanda ihop inkomst och tillgångar illustreras väl av Adels kollega Amy Winehouse som enligt dokumentären Amy brände oerhörda summor på knark och hotell samtidigt som hon hade oerhört höga inkomster. Trots att inkomsterna var skyhög så blev inte Amy rik under sin livstid. Efterlevande var t.o.m. tvungna att ta lån för att betala hennes skulder och rida ut problemen. I och med att Amys utgifter avstannade när hon dog, medan intäkterna fortsatte så kan man anta att dödsboet blev rikt.

Så det borde vara tydligt att höga inkomster inte räcker för att bygga en förmögenhet eller bli ekonomiskt fri. Många vill bli ekonomiskt fria, så att dom kan ha en viss levnadsstandard, utan att behöva arbeta. Hur mycket pengar som krävs för att uppnå denna nivå av ekonomisk frihet kan man både grubbla och gräla över. Själv tänker jag att när 4% genomsnittlig utdelning från aktier täcker alla utgifter så är man nära ekonomisk frihet och när man har ytterligare 50% i tillgångar så är man ekonomiskt helt fri. Marginal behövs för att ge känslan av frihet. Och om man fortsätter jobbar så är det inte för att finansiera sina utgifter. Vilken summa man behöver varje månad är inte det primära. Primärt är istället vilken levnadsstandard som man behöver för att vara nöjd, och hur stor del av inkomsterna som behövs för att täcka utgifterna för den standarden.

Dom som vill spara ihop en tillräcklig summa för att klara sig på utdelningarna brukar ofta beräkna sin sparkvot. Och att uppnå eller hålla en viss sparkvot kan bli ett stort mål. Så länge som man är ärlig mot sig själv i hur man beräknar sin sparkvot så kan den bli mer än ett mål. Sparkvoten kan nämligen visa hur lång tid det tar att bli ekonomiskt fri. Då sparkvoten visar hur mycket av inkomsterna som man sparar så visar den indirekt även hur mycket man bränner. Förutsatt att man har samma inkomster och utgifter över tid så kan därför sparkvoten visa hur många år det tar att nå sin målsumma.

Relationen mellan sparkvot och tid till ekonomisk frihet med oförändrade utgifter. I modellen har man 150% av summan som krävs för att leva på 4% utdelningar. Besparingarna har beräknats växa 8% årligen.

I grafen (som är plottad med värden för varje 5% i sparkvot) kan man se att relationen mellan sparkvot och tid till ekonomiskt oberoende är ganska linjär om man har 25% eller mer i sparkvot. Om man sparar 30% av inkomsten och har 8% total tillväxt årligen så är man med min definition ekonomiskt fri efter 30 år. Sparar man istället 50% så tar det 20 år. Och om man är en bad-ass och sparar 72% av inkomsterna så tar det bara 10 år att bli ekonomiskt fri.

Men man får inte glömma att den friheten är beräknad på den levnadsstandard man hade under sparperioden. Så om man ätit skulor och tjuvat toapapper från biblioteket under sparperioden så får man fortsätta med det när man är ekonomiskt fri. Och om man får några barn mitt i resan så faller kalkylen pladask. Jag har valt att räkna på 50% större tillgångar än vad som egentligen krävs för att leva på 4% utdelningar. Anledningen är att goda marginaler är viktigt om man ska känna sig helt fri och obekymrad. Och om världen skulle gå in i en rejäl ekonomisk kris så som The Great Depression på 30-talet så ska man inte behöva stå i kö för att få mat gratis. Man ska snarare kunna vara den som är mätt och trygg och organiserar matutdelningen.

Kö för att få gratis bröd 1931 på Manhattan.

Jag har inte räknat noga på min sparkvot men jag tror att den legat kring 40% de senaste åren. Sparandet har pågått några år och jag gissar att det tar ytterligare cirka 15-20 år innan jag uppnått min konservativa nivå av ekonomisk frihet (11,1 miljoner kr). Antagligen så kommer jag fortsätta att jobba även efter att jag blivit ekonomiskt fri, men kanske deltid istället för heltid.

MVH /GI

tisdag 8 maj 2018

Ett nytt innehav och fyllt på i andra



Även om börserna gått upp i många år och många bedömare ser en större korrigering i kristallkulan så är det ganska många fina amerikanska bolag som är billiga nu. Och när det är billigt så ska man ju handla. Därför har jag tagit in ett nytt bolag: Kimberly-Clark (KMB).

Kimberly-Clark är USAs motsvarighet till Essity, med en mångfald av olika pappersprodukter som ger stabila intäkter. Behoven av snytpapper, blöjor och torkpapper är ju ganska stabilt över konjunkturcyklerna. Som kvitto på fantastiskt stabil intjäningsförmåga så har utdelningarna höjts årligen sedan 1973. Börskursen har historiskt utvecklats ungefär som Dow Jones, förutom senaste 1-2 åren då KMB tappat kurs. Som följd har direktavkastningen stigit och är nu cirka 3,8%, den högsta på 6 år. Jag tror detta är ett fint tillfälle att gå in i denna defensiva och stabila utdelare. Även om västvärlden knappt kan förbruka mer servetter så har KMB internationell närvaro och ökat välstånd i U-länder ger sannolikt ökad försäljning av blöjor mm.

Köper 15 KMB för cirka 13 600 kr.

Ökar även min P2P-investering på Mintos med 250 Euro. Valutakurserna talar egentligen för att undvika att köpa Euro just nu, men jag kan inte bedöma hur länge kronan kommer vara svag och via Mintos så får pengarna fin och stabil tillväxt med cirka 11-12% per år, och med välfungerande autoinvestfunktion så sätt alla pengar i arbete. Om allt fungerar bra så kan Mintos sakta få bli flera procent av min portfölj, och på lång sikt så brukar man ju säga att valutasvängningar jämnar ut sig. En större fråga är hur jag ska redovisa intjänad ränta vid nästa deklaration. Om det inte rapporteras automatiskt så är det ju lockande att strunta i att deklarera denna ränteintäkt. Även om risken att bli upptäckt är liten så vill jag ogärna bli uthängd i media och klassad som osolidarisk skattesmitare. Därför så måste jag nog lista ut hur jag ska räkna på växelkurserna. Ränteintäkter i Euro har jag varje vecka, men att hålla reda på hur växelkurserna ändrats varje vecka är knappt värt mödan. Kanske kan jag hitta info om den årliga genomsnittliga växelkursen, för det vore ju onekligen det lättaste sättet att undvika skampålen.

Investerat i P2P-lån via Mintos, för 250 Euro.

Efter att jag upptäckt att Bakkafrost inte är ett norskt bolag, utan färöiskt med 35% källskatt, så sålde jag mina 19 aktier för cirka 10 000 kr och lade pengarna på Marine Harvest istället. Behåller exponeringen mot lax och NOK och får lite bättre direktavkastning samt utdelning x4.

Köper 50 Marine Harvest för cirka 10 000 kr.

En fördel med att ha många innehav kan ju vara att man inte upptäcker småsaker som hade gett onödig oro. En nackdel är å andra sidan att man kanske inte upptäcker sådant som man borde. Förra året noterade jag att Yara sänkte utdelningen ganska ordentligt och tänkte att jag skulle hålla koll på utvecklingen. Tyvärr glömde jag bort detta och ett år senare så noterar jag nu att Yara gör ytterligare en kraftig sänkning av utdelningen. En snabb koll i årsredovisningen ger mig ingen bra förklaring till problemen. Även om det kanske handlar om cyklisk efterfrågan på konstgödsel så hade jag önskat att bolagets intäkter var så pass stabila, och utdelningsandelen så pass låg, att man kunde undvika stora utdelningssänkningar två år i rad. Alternativet till att behålla Yara är tilltalande nu när så många bra utdelningsbolag är billiga. Säljer därför mina 30 Yara för cirka 11 000 kr. Köper PepsiCo för pengarna. PEP har precis som KMB höjt utdelningarna årligen i 45 år, och det känns tryggare än att behålla Yara.

Köper 14 PepsiCo (PEP) för cirka 12 000 kr.

MVH /GI

torsdag 3 maj 2018

Utdelningar i april och 35% källskatt

Under april så har mina innehav gett 5284 kr i bruttoutdelning och 4768 kr netto efter källskatt och ev andra avgifter. April 2017 så fick jag 2886 kr netto så ökningen till 2018 är en  hela 65%.

En trist upptäckt denna månad var att det "norska" laxbolaget Bakkafrost (BAKKA) inte är registrerat i Norge utan på Färöarna och att man som aktieägare därför betalar 35% i källskatt! Trodde först att detta var ett misstag från Nordnet, men jag ser att det även drogs 35% förra året, och Nordnets support meddelar att 35% stämmer. Visserligen så ska jag få tillbaka dessa pengar efter 2-3 år, men det känns ändå surt att mer än en tredjedel av utdelningen ska dras i skatt. Tydligen så har Färöarna en så pass självständig ekonomi att man kunnat välja att inte vara med på olika ekonomiska avtal mellan nordiska länder. Annars hade jag i första hand gissat att Färöarna hade samma regler som Danmark, men icke sa Nicke.

Mina innehav i laxbolag ser jag som en "laxfond" och jag har egentligen inga starka skäl för att ha just BAKKA i denna fond. Och 35% källskatt på BAKKA är tillräckligt irriterande för att jag ska sälja och lägga pengarna på något annat bolag som är registrerat i Norge på riktigt. Mitt innehav i BAKKA är litet, men 35% i källskatt är trots det svårsmält.

Men jag ska inte deppa, utan glädja mig åt att bokföra härliga utdelningar:

MVH/ GI


onsdag 25 april 2018

Nya köp och sälj



Köpt 40 General Mills (GIS) för 14 800 kr.
Hade egentligen inte pengar till detta, så jag ökade belåningen lite. Utdelningar i april och i maj tar hand om en del av den ökade skulden.
GIS är ett klassiskt konsumentproduktföretag i USA, som betalat utdelningar oavbrutet i mer än 100 år, höjt årligen de senaste 14 åren och har inte sänkt på cirka 25 år. I Sverige mest känt för märkena Cheerios, Yoplait och Haagen-Dazs, men de flesta av GIS märken ser man aldrig i Sverige. GIS är tungt viktade mot USA och Kanada med cirka tre fjärdedelar av försäljningen i Nordamerika.

GIS har länge varit ett bra företag för investerare, men de senaste åren har försäljningstillväxten minskat eller avstannat. Tidigare i GIS historia så har man gjort uppköp där man tagit in växande märken och finansierat köpet genom att sälja mindre viktiga märken ur portföljen. Senaste halvåret har GIS köpt en populär hundmatstillverkare för att återfå tillväxt, men många bedömer att köpet var på tok för dyrt, och ser det som ett kvitto på en dålig ledning. I samma veva har stabila utdelare utan stor tillväxt blivit impopulära pga förväntade räntehöjningar.

Summa summarum så har GIS tappat kurs och handlas nu till högsta direktavkastning (4,5%) på åtminstone 30 år. Det väljer jag att betrakta som ett fint tillfälle att initiera en post, för även om GIS fortsätter att ha svag tillväxt så kommer företaget inte gå under i första taget och utdelningarna är sannolikt trygga. De flesta produkterna i portföljen klassas som "consumer staples" vilket är defensivt och bra om det skulle komma sämre tider. Utdelningsandelen ligger på cirka 50% och de senaste åren så har man även gjort återköp av aktier.

Har även ökat i Bibb Instruments (BIBB); 400 aktier för 3 400 kr. Ett litet svenskt medicinteknikbolag som jag tror på.

Har även ökat i Starbucks (SBUX); 14 aktier för 6 900 kr.
SBUX växte starkt under många år men vissa befarar att tillväxten är över då USA är fyllt av SBUX-caféer. Hoppet står till expansion i andra länder, ffa folkrika asiatiska länder där man traditionellt föredragit te framför kaffe. På hemmaplan har man även börjat sälja kaffebönor i de vanliga hyllorna i livsmedelsbutiker. Sammantaget tycker jag att det finns stor potential för fortsatt tillväxt, för jag tror att övriga världen kan älska Starbucks på samma sätt som amerikanerna gör.

Har även sålt kanadensarna Genworth MI och Boston Pizza samt Intrum Justitia då jag är rädd att tillväxten kan bli svag framöver. Genworth köpte jag i en dipp för 1-2 år sedan och är nöjd med att ha fått en bra procentuell uppgång. Boston Pizza köpte jag för några år sedan men har sakta blivit besviken på fryst utdelning och är nu rädd att tillväxten är över. Intrum verkar ha bekymmer och jag vill hellre lägga mina pengar på något som stavar antingen tillväxt eller stabilitet. Säljer i samma veva även ICA bara pga av att det är ett litet innehav som jag inte prioriterar.

För pengarna från dessa 4 försäljningar (cirka 55 000 kr) har jag:

Köpt emerging markets ETFen VFEM (Vanguard FTSE Emerging Markets UCITS ETF) för 30 000 kr. Täcker 2 200 företag i emerging markets, varav cirka 50% i Asien. Delar ut kvartalsvis med direktavkastning 2.17% och årlig avgift 0.25%. Ger mig välbehövlig exponering mot emerging markets.

Ökat i Realty Income (O) med 10 000 kr. O är sedan tidigare mitt största innehav på cirka 3%, och det får gärna öka. O har som många andra REITs tappat i kursutveckling när räntorna förväntas stiga, men har en större stabilitet och bredd än många andra. Årlig utdelningstillväxt har legat kring 5% de senaste 10 åren, och jag tror att det kommer fortsätta i samma stil. Direktavkastning är idag cirka 5.3%.

Ökat i Disney (DIS) med 5 000 kr. DIS är ett otroligt starkt varumärke och äger andra superstarka varumärken så som Marvel och Star Wars. Utdelningen är blott 1.6% men har vuxit starkt de senaste 10 åren. Med ökande välstånd i världen så bör barnunderhållning (och intäkter) kunna fortsätta att öka i många år.

Ökat i Apple (AAPL) med 5 000 kr. Fantastisk historik och enorm kassa som jag hoppas att man gör något tillväxtskapande av. Låg direktavkastning på cirka 1,5% men bra tillväxt och även kraftiga återköp av aktier.

MVH /GI

tisdag 10 april 2018

Investera stor skatteåterbäring



Under 2017 så hade jag rätt höga inkomster i början av året och riktigt låga i slutet. Ingen jämkning gjorde att jag härom veckan fick 78 000 kr i retur från staten. Även om det  det hade varit bättre om jag haft pengarna det senaste året så blir jag ju glad över att plötsligt ha en schysst summa att investera. 8 000 kr behövdes till min lilla buffert som blivit allt för liten, men resten, 70 000 har investerats. För mig är 70 000 kr ganska mycket att investera vid ett tillfälle, men att smyga in pengarna på marknaden hade jag nog bara gjort om det var en mycket större andel av min portfölj. Nu är det cirka 6% av portföljen som ska investeras, och det kan man göra på ett bräde anser jag.

Det egentliga problemet är ett annat: Hur ska jag placera 6% av portföljen?

Jag har insett att jag verkligen vill ha en separat KF med en bukett billiga indexnära ETFer och fonder, för att kunna jämföra min övriga portföljs utveckling mot något (benchmark). Att mäta min multinationella portfölj mot t.ex. OMX30 är ju inte så informativt om man undrar hur jag presterat. Det smarta med att ha ett separat konto med en fondmix har jag inte kommit på själv, utan blivit inspirerad av Z2036. Jag har dock använt en annan fondmix, då mitt alternativ till aktier är de billigaste ETFerna, inte aktivt förvaltade fonder.

Har valt att lägga 10 000 kr på denna multifond och att hålla avgifterna så låga som möjligt. Är ganska nöjd med att ha lyckats få under 0,10% i årlig avgift utan att ge avkall på geografisk spridning över hela världen inklusive en god portion emerging markets. Direktavkastningen är låg (1,26%), men täcker i alla fall kostnaderna för kapitalförsäkringen. Den observante ser att jag till denna fond har gjort några utländska inköp som är ganska små, vilket ger procentuellt dåliga courtagekostnader. Detta står jag ut med denna gång, då jag gärna vill ha min jämförelsefond, men inte vill lägga mer än 10 000 kr på den. Senare så ska jag ska beräkna hur min multifond och min övriga portfölj ska jämföras rättvist. Om jag över tid underpresterar mot denna multifond så indikerar det att jag kanske måste öka i ETFer och fonder och minska i aktier. Eller bli bättre på att välja och välja bort aktier.




För övriga 60 000 lutade jag initialt åt att låta breda indexnära ETFer dominera, men flera olika aktiebolag var allt för lockande. Valde att öppna mitt nya Nordeakonto (kapitalförsäkring) storstilat genom att köpa fyra nya bolag inom områden där jag tidigare har en kraftig undervikt: tobak, frakt och IT, samt fylla på ett tidigare innehav inom snacks, juice och läsk.

Min portfölj har inte de klassiska etiska riktlinjerna, utan enbart mina egna riktlinjer. Förutom min önskan om diversifiering och begriplighet så vill jag gärna gilla produkterna/tjänsterna som företagen tillhandahåller. Den aspekten fick mig att sälja mitt innehav i Kopparbergs sommaren 2017, efter att jag smakat en burk starkcider. Kanske dumt att reagera på det sättet, men jag fick en så stark avsmak för deras cider att jag inte längre ville äga företaget. Snustillverkare så som Swedish Match är å andra sidan etiskt oproblematiska enligt mig, och tillverkar fina tobaksprodukter som genom att konkurrera med cigaretter bidrar till god folkhälsa i Sverige. Investeringar i cigaretter har jag däremot undvikit tidigare, ffa pga att cigaretter är jättedåligt för hälsan men till viss del även pga sakta sjunkande efterfrågan. Ett tobaksföretag som även har andra ben att stå skulle jag kunna gilla ffa då de andra benen stärks samtidigt som cigarettbenet försvagas. De "smutsiga" intäkterna används på så sätt till att öka de "rena" intäkterna. På sikt så fasas de mest hälsovådliga produkterna ut, till förmån för bättre produkter. Och jag tror inte att användandet av nikotin kommer försvinna, lika lite som användandet av alkohol.

Altria (MO).
Initierar en post med 24 aktier för 13 000 kr. MO dominerar den stagnerande ciggmarknaden i USA med Marlboro, men är även starka på växande områden; snusliknande tobak (Copenhagen och Skoal), uppvärmd tobak (som avger nikotin och smak men inte så mycket av de värsta komponenterna i rök) och vejp (vape/vaporisation, förångning av vätska med nikotin och smaker). MO äger även en vinproducent och 10% av den enorma ölproducenten Anheuser-Busch Inbev (Budweiser, Corona, Stella Artois mfl). Vejp, upphettad tobak och snus växer cirka 10% per år medan cigaretter och cigarrer är ganska stillastående. MO bör ha ok långsiktiga framtidsutsikter ffa pga vejp, snus, upphettad tobak, vin och öl. Nu direktavkastning 4,5% vilket är mycket bra för MO, och utdelningstillväxt 8% per år. Bra Payout Ratio på 48%.

British American Tobacco PLC (BTI).
Initierar en post med 25 aktier för 12 700 kr. Världsledande inom vejp men även stora inom uppvärmd tobak och cigaretter. Intäkterna från vejp och uppvärmd tobak växer medan intäkterna från cigaretter sakta minskar. BTI anses vara mer känsligt för ett eventuellt mentolförbud på cigaretter, än andra producenter, men den eventuella känsligheten kan nog vägas upp av att vara störst på vejp. Har inte sett något om eventuella förbud mot smaker på vätskan som vejpas och har svårt att se det gå igenom då vejp inte innehåller tobak. Även nikotintuggummin med mintsmak borde drabbas i så fall, och det vill nog ingen. BTI tappat kurs efter nyår och har nu ovanligt hög direktavkastning, på 4,71%. Utdelningstillväxten har varit 8,9% per år senaste 5 åren och Payout Ratio är låg.
En oväntad detalj är att  PLC-varianten av aktien, listad i USA, inte verkar finnas hos Nordea (fastän andra PLC-er finns i listorna). Jag köpte därför för första gången aktier direkt på Londonbörsen. Courtaget på Nordea var 11 kr vilket är cirka en tredjedel av min normalnivå 0,25%, och kan jämföras med 200-250 kr hos Avanza och Nordnet.

Skulle gärna komplettera tobaksbolagen ovan med Swedish Match för att på så sätt täcka in hela fältet av tobak och nikotin. Tyvärr så upplever jag att SWMA är lite dyra just nu, och därför så avvaktar jag. Ska dock hålla ögonen på SWMA framöver.

PepsiCo (PEP).
Ökar tidigare innehav med 8 aktier för 7 300 kr. PEP beskrivs ibland som en konkurrent till CocaCola, men är oerhört mycket bredare. Man står bakom bland annat Tropicana juice, Quaker oatmeal (havregryn och snack bars med havregryn), 7up, Mountain Dew och Pepsi samt är Nordamerikas största chipsproducent. Tillväxten är god och just nu är direktavkastningen högre än vanligt (2,9%). Utdelningstillväxten har varit 8,7% årligen senaste 5 åren. Man köper också tillbaka aktier med i snitt 1,5% årligen de senaste 3 åren. Den enda siffra jag ser som sticker i ögonen är att utdelningsandelen är lite väl hög, kring 90%. Jag väljer att inte gå i taket över denna siffra då allt annat ser så bra ut. Mixen av snaskiga onyttigheter och nyttigare alternativ (juice och havregryn) bör även kunna minska eventuell känslighet för ändrade konsumentbeteenden. Jag har PEP sedan tidigare och det känns mycket bra att öka nu.

United Parcel Service Inc (UPS).
Initierar en post med 20 aktier för 17 800 kr. Fraktjätte som vuxit starkt de senaste åren, och investerat i fortsatt expansion. En klar vinnare vid ökad e-handel men har tappat rejält i kurs efter att Amazon sagt att man ska börja med egen frakt. UPS har nu därför den högsta direktavkastningen på åratal (3,48%). Utdelningstillväxten har varit 7,9% per år de senaste 5 åren och PEG-ratio är under 1. Payout Ratio är 59%. UPS verkar vara i mycket god form och jag väljer att se kursfallet efter Amazons utspel som ett perfekt tillfälle att initiera en post.
Det finns ett roligt skämt om hur många tänker kring Amazons framfart: Om Amazon inte är i ditt företags sektor så bör du lägga ner. Och om Amazon är i ditt företags sektor sektor så bör du lägga ner. Skämtet visar ett orimligt förhållningssätt, såvida man inte tror att Amazon kommer att ta över varje nisch av företagsamhet på jorden.

Alphabet C (GOOG).
Initierar en post med 1 aktie för 8 600 kr. Informationsteknologi är ett område där jag länge varit underviktad pga höga värderingar. Med risk för ett olönsamt FOMO-beteende så har jag tittat lite på sektorn och blivit sugen på att ha en del av Google. Det enda jag saknar är utdelningar, i övrigt är allt otroligt med detta företag som totalt dominerar sökmotorfältet och streamad video. Google anses även vara ett av de bäst positionerade företagen för den förväntade AI-explosionen och de är kanske även med i rejset för självkörande fordon. Jag hoppas på utdelningar någon gång i framtiden (kassan är enorm) men storägarna/ledningen verkar inte gilla den tanken. Om 5-10 år kanske det lossnar. Jag vågar inte gå in tungt i detta företag, men kan tänka mig att sakta öka så att det till sist utgör några procent av portföljen.


Inköpen skedde cirka en vecka efter att jag kollade upp aktuella siffror. Självklart så kom det en rejäl börsuppgång på flera procent dagen efter mitt beslut, men innan jag handlat, så företagens direktavkastning har försämrats lite jämfört med mina siffror. 



För att fira feta investeringar och stabilitet så lyssnar jag på "Whole lotta Rosie" med AC/DC. Bon Scott i högform.





MVH /GI

söndag 1 april 2018

Utdelningar mars



Vårfloden har börjat och jag har fått 5729 kr i nettoutdelningar under mars, vilket är en ökning med 59% från mars 2017 som gav 3606 kr. Men jämförelsen är inte helt rättvis då en hel del av utdelningarna kommer i skarven mellan mars och april, och i år så kom mycket redan i mars. Att se en tydlig ökning är ju ändå roligt, och helt förväntat i början av investerarkarriären. Senare så kommer en allt större del av ökningen bero på utdelningsökningar, men nu är det sparandet som påverkar utvecklingen mest.




fredag 23 mars 2018

Småhandlat

Har gjort några småköp i svenska och danska aktier. Även småköp är relevanta att redovisa då dom kan visa hur man agerar när man handlar på instinkt. Om cirka en vecka ska jag få min fetaste skatteåterbäring någonsin, och där har jag å andra sidan grubblat och läst en hel del innan jag utmejslat en placeringsplan för 78 000 kr. Mer om detta senare...

Fått några hundra i utdelning från Axfood som jag väljer att placera i Hemfosa. Har en hygglig andel Axfood medan Hemfosa är mindre och har gått bra senaste året. Vill gärna öka i vinnare och inte bara i de som av någon anledning tappat i kurs.

Köper 7 Hemfosa för cirka 700 kr.

Fått några hundra i utdelning från Tryg och väljer att återinvestera och öka lite därtill. Danska kronan kan verka dyr på knappt 1,4 och den har ju stigit de senaste 3 åren. Sett över en längre tidsperiod så är dock inte 1,4 extremt, och jag tänker mig att 1,5 är min gräns för att handla danska aktier (förutsatt att inget speciellt hänt som motiverar dyrare dkk). Och för mig känns det bättre att bortse från ev. makroaspekter och hel enkelt köpa de bolag som verkar ok. Danska aktier har jag bara hos Nordnet då de verkar vara den enda banken som fixar tillbaka den danska källskatten åt mig.

Köper 10 Tryg för cirka 1400 dkk.

På temat Danmark så väljer jag även att öka lite på ett av mina nyaste innehav, danska investmentbolaget Schouw.

Köper 2 Schouw för cirka 1200 dkk.

Handelsbanken går x-datum och sjunker orimligt mycket. På lång sikt så tror jag att traditionella banker kommer få allt mer konkurrens från fintech-bolag inom både inlåning, utlåning och placeringar, men jag tror samtidigt att SHB kan parera för hyggligt detta och fortsätta att vara bra att äga. Mobilappen Swich är ju utveckad av svenska banker vilket visar att gammelbankerna kan ge fintech-bolagen motstånd och fortsätta att vara relevanta för kunderna. Jag vill definitivt inte avveckla mina banker.

Köper 14 SHB för cirka 1400 kr.

MVH /GI

tisdag 13 mars 2018

Ökat i några bolag

Har de senaste veckorna ökat i tre innehav och initierat en liten ny post.



BibbInstruments (BIBB). Svenskt innovativt litet företag som har patent på en helt ny typ av biopsitång för vävnadsbiopsier inom sjukvården. Den nya tekniken löser ett gammalt problem med allt för ytligt biopsimaterial. Behovet är stort (men lite svårt att beräkna exakt) och ledningen är trovärdig (med uppfinnaren/grundaren som ägare till cirka hälften av alla aktier. Har nu börjat sälja produkten i Sverige samt utbilda sjukvårdspersonal i hur man använder den. Även om jag tror på BIBB och hoppas att dom lyckas växa sig starka så måste jag klassa detta lilla biotech-företag utan vinster och utdelningar som ett förhoppningsbolag.

Köpt 300 BIBB för 3000 kr.

Porsche AG (PAH3). Att investera i Volkswagen kan verka lite snårigt. Porsche AG ägs till stor del av medlemmar i de gamla grundarfamiljerna och företaget är till stor del en struktur för att äga VW (som i sin tur äger bilmärkena VW, Porsche, Audi etc, etc). Porsche AG äger även ett tyskt företag som monitorerar och planerar trafik samt 10% i ett amerikanskt liknande företag. Dessa företag bör ha en ljus framtid när urbaniseringen ökar och ger ökande problem med trafikstockningar och långsam framfart. Behoven borde också öka när autonoma fordon ska hitta de för stunden bästa vägarna mellan A och B samt kommunicera med andra fordon. Mjukvaran för dessa realtidsberäknigar samt beräkningar av var man borde bygga nya vägar tror jag kan vara en god investering. Det amerikanska företaget har köpt upp ett flertal konkurrenter och verkar dominera sitt fält. Om man bara vill äga VW (med bilmärkena VW, Porsche, Audi etc, etc) så kan man köpa VOW3 i stället. Både PAH3 och VOW3 har en låg utdelning mellan 1,5-2% och är kanske inga utdelningsaristokrater, men jag tror ändå att det kan vara ett vettigt komplement till mina övriga innehav. Även om trafikmonitoreringen floppar så borde VW ha tillräckliga muskler för att vara en av världens största biltillverkare även om 10 och 20 år. Man verkar iallafall satsa på batteridrift, vilket jag tror krävs idag för att vara relevant imorgon.

Köpt 6 PAH3 för 4100 kr.

PepsiCo (PEP). Välkänd gigant inom snacks och dryck. Äger såklart drycken Pepsi men även juicekungen Tropicana och havregrynsproducenten Quaker Oatmeal samt USAs största chipsmärke Lay´s. Har haft en mycket stabil ökning av utdelningen, med cirka 7% per år i minst 10 år. Suget efter chips och läsk verkar inte minska och verkar inte följa konjunkturen. Direktavkastningen är cirka 2,9% nu, vilket är ganska högt för PEP, och till sommaren kommer en utdelningshöjning på 15%! PEP har haft en sidledes kursutveckling senaste året samtidigt som vinster och utdelningar ökat. Det verkar därför vara ett helt ok läge att öka i PEP.

Köpt 4 PEP för 3700 kr.

Jag har en tanke om att min samlade portfölj bör ha en direktavkastning på cirka 4%, men på sistone så har jag ökat i flera bolag med låg eller ingen utdelning, och i mitt månadsspar så har jag fonder och ETFer utan utdelning. Behöver därför mer innehav med hög (>4%) utdelning eller så ska jag sänka kraven på portföljens direktavkastning. Har sedan tidigare en god portion nordamerikanska högutdelande REITs och vill därför inte öka mer trots rea. Initierar istället en liten post i Nordea. Har sedan tidigare Handelsbanken och via Investor och Sampo lite SEB och Nordea. Nu tycker jag att Nordeas direktavkastning är så hög att det bör vara en vettig ingångspunkt för en långsiktig investering.

Köpt 30 Nordea för 2900 kr.

MVH /GI

torsdag 8 mars 2018

Att beräkna en DRIP

DRIP står för Dividend Re-Investment Plan och är vanligt i USA. Då återinvesteras utdelningar i mer aktier från samma företag och i de sammanhangen verkar man kunna köpa inte bara hela aktier utan även delar av aktier. I Sverige har jag inte sett att man kan få en automatisk DRIP eller köpa delar av aktier. Det vi däremot har är oerhört låga courtage på svenska aktier och därför så kan man göra sin egen manuella DRIP.

Under mars, april och maj så kommer många svenska utdelningar i en strid ström, och det kan bli en hel del ställningstaganden kring hur man ska göra med utdelningarna. Tack vare de oerhört låga mini-courtagen så kan man faktiskt överväga att återinvestera utdelningarna, utan att tänka så mycket.

Men om man har små innehav så måste man fundera på om man får man tillräckligt med utdelning för att kunna köpa en ny aktie? Här behöver man inte hålla på att räkna på antal kronor i utdelning och vad aktierna kostar. Det räcker att titta på direktavkastningen och antal aktier som jag har, då direktavkastningen innehåller info om relationen mellan aktiekursen och utdelningen. Detta räknesätt funkar för de som delar ut 1 gång per år. Om ett företag som t.ex Hemfosa delar ut 4 gånger per år så krävs självfallet fyra gånger så många aktier för att kunna göra en DRIP vid varje utdelning.

Att man vid den runda summan 10% i direktavkastning bara behöver 10 aktier för att kunna köpa en ny är ju uppenbart och att nära 0% i direktavkastning kräver ett aktieantal som närmar sig oändligt för att ge pengar till en ny aktie är också tydligt. Men hur ser det ut där emellan?

Jag började fundera kring detta när jag insåg att Nordeas direktavkastning kring 7% gör att man bara behöver cirka 14 aktier för att kunna göra en DRIP, medan VISAs direktavkastning kring 0,7% gör att manuell DRIP verkar svår.

En initial investering på cirka 1400 kr i Nordea ger idag cirka 14 aktier som ger cirka 100 kr i utdelning om cirka en vecka, vilket räcker till 1 ny aktie! Helt otroligt att man kan se snöbollseffekten även i så små investeringar som 1400 kr! Sedan har man 15 aktier, och om direktavkastningen är kring 6,5% nästa vår så räcker utdelningen till ännu 1 aktie. Några år senare så har man 20 aktier och då räcker det med 5% direktavkastning för att man ska kunna köpa 1 ny! Och efter ytterligare några år så kan man plötsligt köpa 2 nya aktier! Snöbollen ökar sin hastighet!






Detta synsätt kan vara uppfriskande i och med att man bara fokuserar på i vilken takt man kan få fler andelar i ett företag, och därmed ser bortom aktiekursen och utdelningarna. Ett Buffett-inspirerat synsätt kan man kanske säga. Om man får sänkt utdelning så är det ju tråkigt i verkligheten men i denna modell så kan det eventuellt vara ok, om kursen också sjunker. Som mental övning så kan man betrakta sina bolag på detta sätt. Men företag som hela tiden ger ut nya aktier är luriga för där måste man köpa nya aktier för att behålla sin andel i företaget. Om dom dessutom har sjunkande utdelningar så ska man nog avveckla innehavet snarare än hitta uppfriskande nya synsätt. Men om man är säker på att det är ett bra företag man köpt andelar i så är det nog bara en fördel att använda detta synsätt.

Denna räkneövning är ju rolig när man tittar på bolag som har hög direktavkastning, men i grafen så ser man också det självklara faktum att oerhört låg utdelning kräver oerhört många aktier för att man ska kunna göra DRIP. T.ex VISA som idag har 0,7% direktavkastning och kurs $121,5 behöver en initial investering på $17 357 (motsvarande cirka 143 500 kr) för att utdelningarna under ett helt år ska räcka till 1 ny aktie. Här är det uppenbart att en investering i VISA handlar om att man hoppas att  utdelningarna (och kursen) ska fortsätta att öka kraftigt med tiden, inte att man får tillväxt genom att återinvestera en minimal utdelning.

MVH /GI (som idag fick 7 kr från VISA)

tisdag 6 mars 2018

Snöbollskvot!

Som investerare med fokus på utdelningarnas tillväxt över tid så är det rimligt att mäta sina framgångar. Men hur? Och framför allt - vad är ett relevant mål för mig?



Den den mest självklara måttstocken är utdelningarnas storlek under ett år eller en månad samt den ackumulerade summan av alla utdelningar sedan start. På ett sätt är dessa mått väldigt bra och jämförbara då 100 000 kr i utdelningar är 100 000 för alla. Problemet är att alla har olika inkomster, startkapital och utgifter och den som har störst utdelningar behöver inte vara närmare sina mål än den som har lägre utdelningar. För den som sparar 20 000 i månaden så blir det t.ex. lite konstigt att fira varje kvarts miljon i portföljvärde då sparandet i sig kommer göra att det inträffar ungefär en gång per år. För den som sparar 2 000 kr i månaden så blir å andra sidan en kvarts miljon ett ganska högt satt mål. Om jag gärna vill kunna kalla mig för miljonär så är väl portföljvärdet 1 000 000 ett bra mål, men ärligt talat så är det bara en siffra.

Man kan därför komplettera sina mål med hur stor andel av ens leverne som man kan täcka med utdelningarna samt andelen av tillgängliga inkomster som sparas, den s.k. sparkvoten. De som lägger krut på dessa uträkningar brukar ofta ha ett sparsamt leverne för att bygga en portfölj som gör det möjligt att sluta arbeta tidigt. Jag har inte ambitionen att sluta arbeta direkt portföljen tillåter det, och orkar inte föra dagbok över mina utgifter. Därför så har jag inte beräknat varken sparkvot eller hur stor del av mitt leverne som täcks av utdelningar.

Det jag däremot har är en önskan att visualisera eller få en siffra på hur snöbollseffekten arbetar i min portfölj. Vill ha ett mål som visar att jag kommer närmare en självrullande snöboll och att hastigheten ökar snabbare ju mer tiden går. Snöbollseffekten är helt central för möjligheten att spara ihop en stor summa pengar genom placeringar i aktier och fonder. Denna effekt kan förklara varför Warren Buffett fått de flesta av sina miljoner på senare år trots att han hade större möjligheter att göra klipp i småföretag tidigare i sin karriär. Snöbollseffekten förklarar också historien om syskonen där en började spara i unga år men slutade efter några år, samtidigt som den andre började, och att det därefter tog jättemånga år av sparande innan syskon nummer 2 fick en lika stor portfölj.

Sammantaget så tycker jag det är spännande att betrakta hur portföljen sakta får ett eget driv, i form av stadigt ökande utdelningar år efter år. Det är också spännande att tänka på den dagen då mitt sparande inte påverkar utdelningarnas storlek så värst mycket, p.g.a. att utdelningarna som återinvesteras utgör en klart större del.



Det lättaste och rimligaste sättet att mäta hur snöbollseffekten verkar i min portfölj är kanske att göra en Snöbollskvot av utdelningarna de senaste 12 månaderna dividerat med insättningar under samma period. När man har 1.0 i denna kvot så ökar utdelningarna (och portföljen) lika mycket av sig själv som av mina insättningar. Denna punkt representerar därför ett skifte från att det ffa är insättningar som får portföljen och utdelningarna att växa till att det ffa är snöbollseffekten som ger tillväxt.

Ibland sägs det att efter man fått ihop sin första miljon så rullar det av sig själv sedan. Det ligger kanske något i det påståendet men jag vill nog hellre ha en siffra som är relaterad till hur jag sparar och hur mina utdelningar ser ut än ett symboliskt tal. Dessutom så har jag passerat 1 miljon sek i portföljstorlek så den summan kan inte vara ett mål för mig.

Nu har jag 0.18 i Snöbollskvot, beräknat på 33 000 kr i utdelning senaste 12 månaderna och 180 000 i insättningar. Mitt sparande står således för den absolut största delen av tillväxten. Om 6-7-8 år så kanske jag uppnår 1.0 i Snöbollskvot, och det ska firas. Jag är så pass förtjust i denna kvot att jag tror att jag även kommer fira 0.5 i Snöbollskvot. Då står utdelningarna för en tredjedel av tillväxten medan insättningarna står för två tredjedelar.

Om man av någon anledning minskar sina insättningar och inköp så kan det göra att man plötsligt uppfyller ett snöbollsmål, och det är ju märkligt. Om jag börjar spara mindre så tänker jag därför i mina beräkningarna använda mig av all time high på insättningar rullande 12 månader. Engångsintäkter som t.ex. ett arv eller försäljning av bostad tänker jag inte använda i beräkningarna även om det ger en ökad insättning.



MVH /GI


fredag 2 mars 2018

Utdelningar under februari

Som jag misstänkte i slutet av januari så har jag inte lyckats med mitt mål att få minst 2000 kr i utdelning i februari (och alla månader under 2018). Egentligen inget att hänga läpp över då jag fick en utdelning i januari som jag hade trott skulle komma in under februari. Men att börja pussla med kreativ bokföring bara för att uppnå mina egna mål vore ju för lågt.
Jag kan också trösta mig med att flera andra ekonomibloggare verkar tycka att det är svårt att öka utdelningarna i just februari.


Tidigare har jag bara tittat på nettot efter dragen källskatt, men om Nordnet (som har majoriteten av mina innehav) hakar på Nordea och ger källskatten åter efter 6 veckor så kan jag börja att bara räkna med bruttot. Det hade varit najs, men jag tror inte att det kommer hända. Snarare så antar jag att Nordea ligger ute med dessa pengar för att vinna kunder och om de får många kunder med stora summor källskatt så misstänker jag att de kommer närma sig Nordnet och Avanza som levererar retur på källskatt efter cirka 75-100 veckor.

Glädjande är att TD bank nyligen meddelat en stor kommande utdelningsökning, på cirka 11%. Utdelningshöjningar samt inköp av ffa H4ZA Euro Stoxx 50 gör att februari 2019 redan nu verkar klara 2000 kr. Kanske måste ribban höjas, men det behöver jag inte besluta om förrän i december.

För att trösta mig när jag missar ett utdelningmål så tittar jag på en skön video.


/GI

torsdag 22 februari 2018

Inköp nya bolag


Har i svallvågorna efter februaris börsnedgångar känt mig lockad att köpa mer REITs (som redan var nedtryckta) men jag tror att de kommer fortsätta att vara billiga under våren, varför jag fokuserar annorlunda i februari.
Har initierat små poster i tre nya bolag. Inga klassiska utdelningsföretag, utan istället fokus på tillväxt. Även fyllt på i ett litet innehav som får klassas som förhoppningsbolag.

4 Visa för 3800 kr
3 Mastercard för 4100 kr

Ganska högt värderade och mycket låg direktavkastning, men bör ha bra tillväxt på både kort och lång sikt. Kontantanvändning minskar snabbt i västvärlden, e-handel ökar och i U-länderna växer medelklassen. Utdelningarna har växt med med cirka 20% varje år. Jag tror att både V och MA är den typen av företag som man aldrig köper om man envisas att bara köpa billiga bolag. Min ambition är att sakta öka, så att V och MA utgör vardera 1% av portföljen. Dessa två innehav är en del i min strävan att inte enbart köpa bolag som har hög utdelning idag, utan också köpa de som kan antas ha bra utdelningstillväxt framöver.

3 Schouw & Co för cirka 2500 kr

Danskt investmentbolag med ffa helägda dotterbolag. Låg utdelningsandel och direktavkastning (1,9%) men med stark tillväxt. Cirka 50% av intäkter kommer från försäljning av fiskmat (ffa till laxodlingar). Min ambition är att SCHO på sikt ska kunna utgöra 1-2% av portföljen. Aktieingenjören har skrivit ett bra inlägg om företaget.

57 Climeon för 3000 kr

Ett svenskt förhoppningsbolag där jag sedan tidigare har en minimal post. De har en banbrytande teknologi att omvandla spillvärme till elektricitet. Smart och miljövänligt. Har än så länge ffa levererat sin apparat till rederier, som ju har spillvärme från motorerna samt behov av elektricitet. Jag hoppas att Climeon kan leverera och växa sig starka, men måste erkänna att det är ett mycket ungt och obeprövat bolag.

Fortsätter även med automatiska courtagefria månadsinköp i ETFer och Nordnets Superfonder för cirka 4800 kr per månad.

/GI


onsdag 7 februari 2018

Känslan av belåning i börsnedgång



Att fokusera på utdelningar har som bekant flera fördelar. När man får en börsnedgång efter flera år av uppgång, så är det nog lättare att tänka klart om man gillar utdelningarnas storlek snarare än portföljens storlek. Efter att i åratal kartlagt sina utdelningar snarare än portföljvärdet så kanske små börsras känns mindre dramatiska.

För egen del så har jag cirka 10% belåning på min portfölj. Belåningen är hos Nordnet och räntan är bara 1%, och jag har en väldigt god marginal till belåningsnivån som ger ökad ränta. Trots god marginal så har jag de senaste dagarna inte kunnat låta bli att fundera kring hur portföljen och humöret kommer utvecklas om den senaste börsnedgången är början på en mer långvarig börsnedgång.

Att det är psykiskt påfrestande med belåning i samband med börsnedgång har många vittnat om och därför har jag haft en lista med innehav som jag ska sälja "vid behov". Där fanns en preff-ETF, SIR Royalty Income Fund och Chatham Lodging trust. Börsvärdet på dessa 3 innehav motsvarade cirka 25% av min belåning.

Preff-ETFen gjorde jag mig av med i slutet på december när jag förtvivlat gärna ville köpa mer andelar i fina ETFer innan möjligheten till nya inköp försvann vid årsskiftet. Pengarna användes därmed inte till att minska belåningen.

På sistone har nedgången i REITs gjort mig allt mer sugen på att öka i Realty Income och HCP. Nedgången de senaste dagarna fick mig att skrida till verket. Om nedgången är början på en längre nedgång så är det bäst att ha innehav som man verkligen tror på. Och om det bara är ett litet hack i kurvan så skadar det inte att göra sig av med något man ogillar, till förmån för något man gillar. Chatham Lodging och SIR Royalty har båda en hög månatlig utdelning men nästan ingen utdelningstillväxt vilket är anledningen till att de var på potentiella sälj-listan. Det kändes väldigt bra när jag idag sålde dessa 2 innehav och ökade i Realty Income och HCP för pengarna. Jag hoppas att det inte bara var allmän köp-och-sälj-glädje, utan att känslan på något sätt korrelerar med beslutets vettighet.

Det har uppenbarligen varit svårt för mig att minska belåningen genom att sälja innehav. Det har har vid upprepade tillfällen känts helt rätt att sälja för att kunna öka i ett annat innehav. Och nu i nedgång så önskar jag att jag hade utrymme att öka. Men det utrymmet är redan utnyttjat.

Det är kanske rimligt att vara förberedd på en 50%-ig börsnedgång. Men belåningsvärdet på olika aktier och fonder kan sjunka samtidigt som kursen sjunker och därför är det svårt att räkna ut hur mycket nedgång en belånad portfölj tål. Börsnedgång 2,5% om dagen de senaste dagarna har gjort mig lite avundsjuk på de som har en krigskassa snarare än belåning, men jag är samtidigt väldigt glad för de utdelningar och den värdetillväxt som jag redan fått, med lånade pengar.

Att byta strategi titt som tätt är sannolikt dåligt. Jag ska därför satsa på att behålla min procentuella belåningsnivå även i nedgång, genom att göra insättningar (inte sälja). Jag har i nuläget inte inkomster till att parera snabba nedgångar fullt ut, men det är ändå rimligt att försöka.

På längre sikt så ska jag formulera en strategi för hur min belåning ska utvecklas när portföljen växer. Spontant så tror jag att den procentuella belåningen måste minska men totalsumman belåning kan kvarstå, när portföljen växer. Idag tror jag att jag kan hantera en svart svan men det blir svårare om belåningen motsvarar en miljon istället för ett hundra tusen.

MVH /GI

onsdag 31 januari 2018

Månadens utdelningar och inköp



Under januari har jag fått 21 utdelningar och även räntor från 2 håll, som adderat upp till 2443 efter skatter. Nöjd med att få tydligt över 2000 kr, vilket är ett mål för varje månad under 2018. Utdelningen från Canadian Imperial Bank trodde jag skulle landa på kontot i början av februari så nu kanske jag inte klarar 2000 kr i februari istället.

Utdelningar januari 2018:

 
       
  (LIT) Global X Lithium and Battery tech 352  
  Disney 191  
  National Grid PLC (NGG) 175  
  Bank of Nova Scotia (BNS) 212  
  Brookfield Renewable Partners (BEP.UN) 184  
  Cisco Systems 131  
  CyrusOne (CONE) 74  
  Crown Castle (CCI) 34  
  GSK PLC 183  
  Hemfosa 185  
  Iron Mountain (IRM) 120  
  (IUSA) iShares S&P 500 UCITS ETF USD 22  
  (IUSZ / ISF) iShares Core FTSE 100 UCITS ETF GBP (Dist) 118  
  Pepsico 60  
  Canadian Imperial Bank...  (CM) 175  
  A&W Revenue Royalties Income Fund (AW.UN) 46  
  Boston Pizza (BPF) 93  
  SIR Royalty Income Fund (SRV) 52  
  Northwest Healthcare  (NWH.UN) 95  
  Chatham Lodging Trust (CLDT) 46  
  Realty Income (O) 96  
       
  Lendify (ränta) 69  
  Kameo (ränta) 10  
       
  Brutto 2 723  
  Netto 2 443  
       



Köp/sälj januari 2018:
Under januari så tröttnade jag på att oroa mig för butiksdöden och sålde mina minimala innehav i HM och Clas Ohlson. Mycket möjligt att jag nu gjort klassikern att sälja på botten, men jag slipper iallafall grubbla kring dessa två företags framtid vilket är skönt.

För frigjorda pengar köpte jag 20 Iron Mountain (6000 kr), 4 Kinnevik (1100 kr), 6 Skanska (1100 kr) och 10 Handelsbanken (1100 kr). Fyra företag som jag tror på, på både 5, 10 och 20 års sikt.

Köpte ytterligare lite mer Skanska (10 st för 1600 kr) efter kursdipp på 8%.

Har även ökat i mitt minsta REIT-innehav, 4 Crown Castle (3400 kr) som dragits ned i den allmänna REIT-nedgången. Crown Castle tillhandahåller infrastruktur för mobil trådlös kommunikation där behoven sannolikt kommer fortsätta att öka oavsett hur räntan utvecklas. Jag tänker mig att både självkörande bilar, underhållning och samhället i övrigt kommer kräva mer och snabbare trådlös kommunikation.

Investerade även 2500 kr (250 Euro) i internationella P2P-lån via Mintos.

Fortsätter med mina automatiska och courtagefria månadsköp i ETFer (2500 kr) och svenska, finska och norska superfonderna på Nordnet (800 kr).

MVH /GI


Fått tilldelning Hernö Gin

Julaftonskänsla idag när jag såg att jag fått tilldelning i Hernö Gins senaste nyemission! Företaget vill dels ha fler aktieägare och d...