fredag 11 maj 2018

Sparkvot och ekonomisk frihet

Begreppen förmögen och rik är lite oklara men förmögenhetsskatten, som togs bort 2007, började tas ut vid 1,5 miljoner kronor i totala tillgångar. De flesta sparare skulle nog mena att man inte är förmögen eller rik vid den summan, men att man är en bra bit på väg. Begreppet ekonomiskt fri är lite tydligare då det verkar betyda att man inte behöver arbeta för att behålla den levnadsstandard som man har. Att förmögenhet och stora inkomster ofta blandas ihop är ju ingen nyhet, men det är lika fullt irriterande när journalister inte kan hålla isär begreppen.

Sydsvenskan blandar ihop begreppen förmögenhet och lön, eller har Adele mest i båda kategorierna?

Hur fel det är att blanda ihop inkomst och tillgångar illustreras väl av Adels kollega Amy Winehouse som enligt dokumentären Amy brände oerhörda summor på knark och hotell samtidigt som hon hade oerhört höga inkomster. Trots att inkomsterna var skyhög så blev inte Amy rik under sin livstid. Efterlevande var t.o.m. tvungna att ta lån för att betala hennes skulder och rida ut problemen. I och med att Amys utgifter avstannade när hon dog, medan intäkterna fortsatte så kan man anta att dödsboet blev rikt.

Så det borde vara tydligt att höga inkomster inte räcker för att bygga en förmögenhet eller bli ekonomiskt fri. Många vill bli ekonomiskt fria, så att dom kan ha en viss levnadsstandard, utan att behöva arbeta. Hur mycket pengar som krävs för att uppnå denna nivå av ekonomisk frihet kan man både grubbla och gräla över. Själv tänker jag att när 4% genomsnittlig utdelning från aktier täcker alla utgifter så är man nära ekonomisk frihet och när man har ytterligare 50% i tillgångar så är man ekonomiskt helt fri. Marginal behövs för att ge känslan av frihet. Och om man fortsätter jobbar så är det inte för att finansiera sina utgifter. Vilken summa man behöver varje månad är inte det primära. Primärt är istället vilken levnadsstandard som man behöver för att vara nöjd, och hur stor del av inkomsterna som behövs för att täcka utgifterna för den standarden.

Dom som vill spara ihop en tillräcklig summa för att klara sig på utdelningarna brukar ofta beräkna sin sparkvot. Och att uppnå eller hålla en viss sparkvot kan bli ett stort mål. Så länge som man är ärlig mot sig själv i hur man beräknar sin sparkvot så kan den bli mer än ett mål. Sparkvoten kan nämligen visa hur lång tid det tar att bli ekonomiskt fri. Då sparkvoten visar hur mycket av inkomsterna som man sparar så visar den indirekt även hur mycket man bränner. Förutsatt att man har samma inkomster och utgifter över tid så kan därför sparkvoten visa hur många år det tar att nå sin målsumma.

Relationen mellan sparkvot och tid till ekonomisk frihet med oförändrade utgifter. I modellen har man 150% av summan som krävs för att leva på 4% utdelningar. Besparingarna har beräknats växa 8% årligen.

I grafen (som är plottad med värden för varje 5% i sparkvot) kan man se att relationen mellan sparkvot och tid till ekonomiskt oberoende är ganska linjär om man har 25% eller mer i sparkvot. Om man sparar 30% av inkomsten och har 8% total tillväxt årligen så är man med min definition ekonomiskt fri efter 30 år. Sparar man istället 50% så tar det 20 år. Och om man är en bad-ass och sparar 72% av inkomsterna så tar det bara 10 år att bli ekonomiskt fri.

Men man får inte glömma att den friheten är beräknad på den levnadsstandard man hade under sparperioden. Så om man ätit skulor och tjuvat toapapper från biblioteket under sparperioden så får man fortsätta med det när man är ekonomiskt fri. Och om man får några barn mitt i resan så faller kalkylen pladask. Jag har valt att räkna på 50% större tillgångar än vad som egentligen krävs för att leva på 4% utdelningar. Anledningen är att goda marginaler är viktigt om man ska känna sig helt fri och obekymrad. Och om världen skulle gå in i en rejäl ekonomisk kris så som The Great Depression på 30-talet så ska man inte behöva stå i kö för att få mat gratis. Man ska snarare kunna vara den som är mätt och trygg och organiserar matutdelningen.

Kö för att få gratis bröd 1931 på Manhattan.

Jag har inte räknat noga på min sparkvot men jag tror att den legat kring 40% de senaste åren. Sparandet har pågått några år och jag gissar att det tar ytterligare cirka 15-20 år innan jag uppnått min konservativa nivå av ekonomisk frihet (11,1 miljoner kr). Antagligen så kommer jag fortsätta att jobba även efter att jag blivit ekonomiskt fri, men kanske deltid istället för heltid.

MVH /GI

tisdag 8 maj 2018

Ett nytt innehav och fyllt på i andra



Även om börserna gått upp i många år och många bedömare ser en större korrigering i kristallkulan så är det ganska många fina amerikanska bolag som är billiga nu. Och när det är billigt så ska man ju handla. Därför har jag tagit in ett nytt bolag: Kimberly-Clark (KMB).

Kimberly-Clark är USAs motsvarighet till Essity, med en mångfald av olika pappersprodukter som ger stabila intäkter. Behoven av snytpapper, blöjor och torkpapper är ju ganska stabilt över konjunkturcyklerna. Som kvitto på fantastiskt stabil intjäningsförmåga så har utdelningarna höjts årligen sedan 1973. Börskursen har historiskt utvecklats ungefär som Dow Jones, förutom senaste 1-2 åren då KMB tappat kurs. Som följd har direktavkastningen stigit och är nu cirka 3,8%, den högsta på 6 år. Jag tror detta är ett fint tillfälle att gå in i denna defensiva och stabila utdelare. Även om västvärlden knappt kan förbruka mer servetter så har KMB internationell närvaro och ökat välstånd i U-länder ger sannolikt ökad försäljning av blöjor mm.

Köper 15 KMB för cirka 13 600 kr.

Ökar även min P2P-investering på Mintos med 250 Euro. Valutakurserna talar egentligen för att undvika att köpa Euro just nu, men jag kan inte bedöma hur länge kronan kommer vara svag och via Mintos så får pengarna fin och stabil tillväxt med cirka 11-12% per år, och med välfungerande autoinvestfunktion så sätt alla pengar i arbete. Om allt fungerar bra så kan Mintos sakta få bli flera procent av min portfölj, och på lång sikt så brukar man ju säga att valutasvängningar jämnar ut sig. En större fråga är hur jag ska redovisa intjänad ränta vid nästa deklaration. Om det inte rapporteras automatiskt så är det ju lockande att strunta i att deklarera denna ränteintäkt. Även om risken att bli upptäckt är liten så vill jag ogärna bli uthängd i media och klassad som osolidarisk skattesmitare. Därför så måste jag nog lista ut hur jag ska räkna på växelkurserna. Ränteintäkter i Euro har jag varje vecka, men att hålla reda på hur växelkurserna ändrats varje vecka är knappt värt mödan. Kanske kan jag hitta info om den årliga genomsnittliga växelkursen, för det vore ju onekligen det lättaste sättet att undvika skampålen.

Investerat i P2P-lån via Mintos, för 250 Euro.

Efter att jag upptäckt att Bakkafrost inte är ett norskt bolag, utan färöiskt med 35% källskatt, så sålde jag mina 19 aktier för cirka 10 000 kr och lade pengarna på Marine Harvest istället. Behåller exponeringen mot lax och NOK och får lite bättre direktavkastning samt utdelning x4.

Köper 50 Marine Harvest för cirka 10 000 kr.

En fördel med att ha många innehav kan ju vara att man inte upptäcker småsaker som hade gett onödig oro. En nackdel är å andra sidan att man kanske inte upptäcker sådant som man borde. Förra året noterade jag att Yara sänkte utdelningen ganska ordentligt och tänkte att jag skulle hålla koll på utvecklingen. Tyvärr glömde jag bort detta och ett år senare så noterar jag nu att Yara gör ytterligare en kraftig sänkning av utdelningen. En snabb koll i årsredovisningen ger mig ingen bra förklaring till problemen. Även om det kanske handlar om cyklisk efterfrågan på konstgödsel så hade jag önskat att bolagets intäkter var så pass stabila, och utdelningsandelen så pass låg, att man kunde undvika stora utdelningssänkningar två år i rad. Alternativet till att behålla Yara är tilltalande nu när så många bra utdelningsbolag är billiga. Säljer därför mina 30 Yara för cirka 11 000 kr. Köper PepsiCo för pengarna. PEP har precis som KMB höjt utdelningarna årligen i 45 år, och det känns tryggare än att behålla Yara.

Köper 14 PepsiCo (PEP) för cirka 12 000 kr.

MVH /GI

torsdag 3 maj 2018

Utdelningar i april och 35% källskatt

Under april så har mina innehav gett 5284 kr i bruttoutdelning och 4768 kr netto efter källskatt och ev andra avgifter. April 2017 så fick jag 2886 kr netto så ökningen till 2018 är en  hela 65%.

En trist upptäckt denna månad var att det "norska" laxbolaget Bakkafrost (BAKKA) inte är registrerat i Norge utan på Färöarna och att man som aktieägare därför betalar 35% i källskatt! Trodde först att detta var ett misstag från Nordnet, men jag ser att det även drogs 35% förra året, och Nordnets support meddelar att 35% stämmer. Visserligen så ska jag få tillbaka dessa pengar efter 2-3 år, men det känns ändå surt att mer än en tredjedel av utdelningen ska dras i skatt. Tydligen så har Färöarna en så pass självständig ekonomi att man kunnat välja att inte vara med på olika ekonomiska avtal mellan nordiska länder. Annars hade jag i första hand gissat att Färöarna hade samma regler som Danmark, men icke sa Nicke.

Mina innehav i laxbolag ser jag som en "laxfond" och jag har egentligen inga starka skäl för att ha just BAKKA i denna fond. Och 35% källskatt på BAKKA är tillräckligt irriterande för att jag ska sälja och lägga pengarna på något annat bolag som är registrerat i Norge på riktigt. Mitt innehav i BAKKA är litet, men 35% i källskatt är trots det svårsmält.

Men jag ska inte deppa, utan glädja mig åt att bokföra härliga utdelningar:

MVH/ GI


Utdelningar i augusti

Pga mycket att göra och inga pengar att investera så har jag inte följt börsen, bolag eller utdelningar de senaste veckorna. Pengamaskinen s...