tisdag 10 april 2018

Investera stor skatteåterbäring



Under 2017 så hade jag rätt höga inkomster i början av året och riktigt låga i slutet. Ingen jämkning gjorde att jag härom veckan fick 78 000 kr i retur från staten. Även om det  det hade varit bättre om jag haft pengarna det senaste året så blir jag ju glad över att plötsligt ha en schysst summa att investera. 8 000 kr behövdes till min lilla buffert som blivit allt för liten, men resten, 70 000 har investerats. För mig är 70 000 kr ganska mycket att investera vid ett tillfälle, men att smyga in pengarna på marknaden hade jag nog bara gjort om det var en mycket större andel av min portfölj. Nu är det cirka 6% av portföljen som ska investeras, och det kan man göra på ett bräde anser jag.

Det egentliga problemet är ett annat: Hur ska jag placera 6% av portföljen?

Jag har insett att jag verkligen vill ha en separat KF med en bukett billiga indexnära ETFer och fonder, för att kunna jämföra min övriga portföljs utveckling mot något (benchmark). Att mäta min multinationella portfölj mot t.ex. OMX30 är ju inte så informativt om man undrar hur jag presterat. Det smarta med att ha ett separat konto med en fondmix har jag inte kommit på själv, utan blivit inspirerad av Z2036. Jag har dock använt en annan fondmix, då mitt alternativ till aktier är de billigaste ETFerna, inte aktivt förvaltade fonder.

Har valt att lägga 10 000 kr på denna multifond och att hålla avgifterna så låga som möjligt. Är ganska nöjd med att ha lyckats få under 0,10% i årlig avgift utan att ge avkall på geografisk spridning över hela världen inklusive en god portion emerging markets. Direktavkastningen är låg (1,26%), men täcker i alla fall kostnaderna för kapitalförsäkringen. Den observante ser att jag till denna fond har gjort några utländska inköp som är ganska små, vilket ger procentuellt dåliga courtagekostnader. Detta står jag ut med denna gång, då jag gärna vill ha min jämförelsefond, men inte vill lägga mer än 10 000 kr på den. Senare så ska jag ska beräkna hur min multifond och min övriga portfölj ska jämföras rättvist. Om jag över tid underpresterar mot denna multifond så indikerar det att jag kanske måste öka i ETFer och fonder och minska i aktier. Eller bli bättre på att välja och välja bort aktier.




För övriga 60 000 lutade jag initialt åt att låta breda indexnära ETFer dominera, men flera olika aktiebolag var allt för lockande. Valde att öppna mitt nya Nordeakonto (kapitalförsäkring) storstilat genom att köpa fyra nya bolag inom områden där jag tidigare har en kraftig undervikt: tobak, frakt och IT, samt fylla på ett tidigare innehav inom snacks, juice och läsk.

Min portfölj har inte de klassiska etiska riktlinjerna, utan enbart mina egna riktlinjer. Förutom min önskan om diversifiering och begriplighet så vill jag gärna gilla produkterna/tjänsterna som företagen tillhandahåller. Den aspekten fick mig att sälja mitt innehav i Kopparbergs sommaren 2017, efter att jag smakat en burk starkcider. Kanske dumt att reagera på det sättet, men jag fick en så stark avsmak för deras cider att jag inte längre ville äga företaget. Snustillverkare så som Swedish Match är å andra sidan etiskt oproblematiska enligt mig, och tillverkar fina tobaksprodukter som genom att konkurrera med cigaretter bidrar till god folkhälsa i Sverige. Investeringar i cigaretter har jag däremot undvikit tidigare, ffa pga att cigaretter är jättedåligt för hälsan men till viss del även pga sakta sjunkande efterfrågan. Ett tobaksföretag som även har andra ben att stå skulle jag kunna gilla ffa då de andra benen stärks samtidigt som cigarettbenet försvagas. De "smutsiga" intäkterna används på så sätt till att öka de "rena" intäkterna. På sikt så fasas de mest hälsovådliga produkterna ut, till förmån för bättre produkter. Och jag tror inte att användandet av nikotin kommer försvinna, lika lite som användandet av alkohol.

Altria (MO).
Initierar en post med 24 aktier för 13 000 kr. MO dominerar den stagnerande ciggmarknaden i USA med Marlboro, men är även starka på växande områden; snusliknande tobak (Copenhagen och Skoal), uppvärmd tobak (som avger nikotin och smak men inte så mycket av de värsta komponenterna i rök) och vejp (vape/vaporisation, förångning av vätska med nikotin och smaker). MO äger även en vinproducent och 10% av den enorma ölproducenten Anheuser-Busch Inbev (Budweiser, Corona, Stella Artois mfl). Vejp, upphettad tobak och snus växer cirka 10% per år medan cigaretter och cigarrer är ganska stillastående. MO bör ha ok långsiktiga framtidsutsikter ffa pga vejp, snus, upphettad tobak, vin och öl. Nu direktavkastning 4,5% vilket är mycket bra för MO, och utdelningstillväxt 8% per år. Bra Payout Ratio på 48%.

British American Tobacco PLC (BTI).
Initierar en post med 25 aktier för 12 700 kr. Världsledande inom vejp men även stora inom uppvärmd tobak och cigaretter. Intäkterna från vejp och uppvärmd tobak växer medan intäkterna från cigaretter sakta minskar. BTI anses vara mer känsligt för ett eventuellt mentolförbud på cigaretter, än andra producenter, men den eventuella känsligheten kan nog vägas upp av att vara störst på vejp. Har inte sett något om eventuella förbud mot smaker på vätskan som vejpas och har svårt att se det gå igenom då vejp inte innehåller tobak. Även nikotintuggummin med mintsmak borde drabbas i så fall, och det vill nog ingen. BTI tappat kurs efter nyår och har nu ovanligt hög direktavkastning, på 4,71%. Utdelningstillväxten har varit 8,9% per år senaste 5 åren och Payout Ratio är låg.
En oväntad detalj är att  PLC-varianten av aktien, listad i USA, inte verkar finnas hos Nordea (fastän andra PLC-er finns i listorna). Jag köpte därför för första gången aktier direkt på Londonbörsen. Courtaget på Nordea var 11 kr vilket är cirka en tredjedel av min normalnivå 0,25%, och kan jämföras med 200-250 kr hos Avanza och Nordnet.

Skulle gärna komplettera tobaksbolagen ovan med Swedish Match för att på så sätt täcka in hela fältet av tobak och nikotin. Tyvärr så upplever jag att SWMA är lite dyra just nu, och därför så avvaktar jag. Ska dock hålla ögonen på SWMA framöver.

PepsiCo (PEP).
Ökar tidigare innehav med 8 aktier för 7 300 kr. PEP beskrivs ibland som en konkurrent till CocaCola, men är oerhört mycket bredare. Man står bakom bland annat Tropicana juice, Quaker oatmeal (havregryn och snack bars med havregryn), 7up, Mountain Dew och Pepsi samt är Nordamerikas största chipsproducent. Tillväxten är god och just nu är direktavkastningen högre än vanligt (2,9%). Utdelningstillväxten har varit 8,7% årligen senaste 5 åren. Man köper också tillbaka aktier med i snitt 1,5% årligen de senaste 3 åren. Den enda siffra jag ser som sticker i ögonen är att utdelningsandelen är lite väl hög, kring 90%. Jag väljer att inte gå i taket över denna siffra då allt annat ser så bra ut. Mixen av snaskiga onyttigheter och nyttigare alternativ (juice och havregryn) bör även kunna minska eventuell känslighet för ändrade konsumentbeteenden. Jag har PEP sedan tidigare och det känns mycket bra att öka nu.

United Parcel Service Inc (UPS).
Initierar en post med 20 aktier för 17 800 kr. Fraktjätte som vuxit starkt de senaste åren, och investerat i fortsatt expansion. En klar vinnare vid ökad e-handel men har tappat rejält i kurs efter att Amazon sagt att man ska börja med egen frakt. UPS har nu därför den högsta direktavkastningen på åratal (3,48%). Utdelningstillväxten har varit 7,9% per år de senaste 5 åren och PEG-ratio är under 1. Payout Ratio är 59%. UPS verkar vara i mycket god form och jag väljer att se kursfallet efter Amazons utspel som ett perfekt tillfälle att initiera en post.
Det finns ett roligt skämt om hur många tänker kring Amazons framfart: Om Amazon inte är i ditt företags sektor så bör du lägga ner. Och om Amazon är i ditt företags sektor sektor så bör du lägga ner. Skämtet visar ett orimligt förhållningssätt, såvida man inte tror att Amazon kommer att ta över varje nisch av företagsamhet på jorden.

Alphabet C (GOOG).
Initierar en post med 1 aktie för 8 600 kr. Informationsteknologi är ett område där jag länge varit underviktad pga höga värderingar. Med risk för ett olönsamt FOMO-beteende så har jag tittat lite på sektorn och blivit sugen på att ha en del av Google. Det enda jag saknar är utdelningar, i övrigt är allt otroligt med detta företag som totalt dominerar sökmotorfältet och streamad video. Google anses även vara ett av de bäst positionerade företagen för den förväntade AI-explosionen och de är kanske även med i rejset för självkörande fordon. Jag hoppas på utdelningar någon gång i framtiden (kassan är enorm) men storägarna/ledningen verkar inte gilla den tanken. Om 5-10 år kanske det lossnar. Jag vågar inte gå in tungt i detta företag, men kan tänka mig att sakta öka så att det till sist utgör några procent av portföljen.


Inköpen skedde cirka en vecka efter att jag kollade upp aktuella siffror. Självklart så kom det en rejäl börsuppgång på flera procent dagen efter mitt beslut, men innan jag handlat, så företagens direktavkastning har försämrats lite jämfört med mina siffror. 



För att fira feta investeringar och stabilitet så lyssnar jag på "Whole lotta Rosie" med AC/DC. Bon Scott i högform.





MVH /GI

söndag 1 april 2018

Utdelningar mars



Vårfloden har börjat och jag har fått 5729 kr i nettoutdelningar under mars, vilket är en ökning med 59% från mars 2017 som gav 3606 kr. Men jämförelsen är inte helt rättvis då en hel del av utdelningarna kommer i skarven mellan mars och april, och i år så kom mycket redan i mars. Att se en tydlig ökning är ju ändå roligt, och helt förväntat i början av investerarkarriären. Senare så kommer en allt större del av ökningen bero på utdelningsökningar, men nu är det sparandet som påverkar utvecklingen mest.




fredag 23 mars 2018

Småhandlat

Har gjort några småköp i svenska och danska aktier. Även småköp är relevanta att redovisa då dom kan visa hur man agerar när man handlar på instinkt. Om cirka en vecka ska jag få min fetaste skatteåterbäring någonsin, och där har jag å andra sidan grubblat och läst en hel del innan jag utmejslat en placeringsplan för 78 000 kr. Mer om detta senare...

Fått några hundra i utdelning från Axfood som jag väljer att placera i Hemfosa. Har en hygglig andel Axfood medan Hemfosa är mindre och har gått bra senaste året. Vill gärna öka i vinnare och inte bara i de som av någon anledning tappat i kurs.

Köper 7 Hemfosa för cirka 700 kr.

Fått några hundra i utdelning från Tryg och väljer att återinvestera och öka lite därtill. Danska kronan kan verka dyr på knappt 1,4 och den har ju stigit de senaste 3 åren. Sett över en längre tidsperiod så är dock inte 1,4 extremt, och jag tänker mig att 1,5 är min gräns för att handla danska aktier (förutsatt att inget speciellt hänt som motiverar dyrare dkk). Och för mig känns det bättre att bortse från ev. makroaspekter och hel enkelt köpa de bolag som verkar ok. Danska aktier har jag bara hos Nordnet då de verkar vara den enda banken som fixar tillbaka den danska källskatten åt mig.

Köper 10 Tryg för cirka 1400 dkk.

På temat Danmark så väljer jag även att öka lite på ett av mina nyaste innehav, danska investmentbolaget Schouw.

Köper 2 Schouw för cirka 1200 dkk.

Handelsbanken går x-datum och sjunker orimligt mycket. På lång sikt så tror jag att traditionella banker kommer få allt mer konkurrens från fintech-bolag inom både inlåning, utlåning och placeringar, men jag tror samtidigt att SHB kan parera för hyggligt detta och fortsätta att vara bra att äga. Mobilappen Swich är ju utveckad av svenska banker vilket visar att gammelbankerna kan ge fintech-bolagen motstånd och fortsätta att vara relevanta för kunderna. Jag vill definitivt inte avveckla mina banker.

Köper 14 SHB för cirka 1400 kr.

MVH /GI

tisdag 13 mars 2018

Ökat i några bolag

Har de senaste veckorna ökat i tre innehav och initierat en liten ny post.



BibbInstruments (BIBB). Svenskt innovativt litet företag som har patent på en helt ny typ av biopsitång för vävnadsbiopsier inom sjukvården. Den nya tekniken löser ett gammalt problem med allt för ytligt biopsimaterial. Behovet är stort (men lite svårt att beräkna exakt) och ledningen är trovärdig (med uppfinnaren/grundaren som ägare till cirka hälften av alla aktier. Har nu börjat sälja produkten i Sverige samt utbilda sjukvårdspersonal i hur man använder den. Även om jag tror på BIBB och hoppas att dom lyckas växa sig starka så måste jag klassa detta lilla biotech-företag utan vinster och utdelningar som ett förhoppningsbolag.

Köpt 300 BIBB för 3000 kr.

Porsche AG (PAH3). Att investera i Volkswagen kan verka lite snårigt. Porsche AG ägs till stor del av medlemmar i de gamla grundarfamiljerna och företaget är till stor del en struktur för att äga VW (som i sin tur äger bilmärkena VW, Porsche, Audi etc, etc). Porsche AG äger även ett tyskt företag som monitorerar och planerar trafik samt 10% i ett amerikanskt liknande företag. Dessa företag bör ha en ljus framtid när urbaniseringen ökar och ger ökande problem med trafikstockningar och långsam framfart. Behoven borde också öka när autonoma fordon ska hitta de för stunden bästa vägarna mellan A och B samt kommunicera med andra fordon. Mjukvaran för dessa realtidsberäknigar samt beräkningar av var man borde bygga nya vägar tror jag kan vara en god investering. Det amerikanska företaget har köpt upp ett flertal konkurrenter och verkar dominera sitt fält. Om man bara vill äga VW (med bilmärkena VW, Porsche, Audi etc, etc) så kan man köpa VOW3 i stället. Både PAH3 och VOW3 har en låg utdelning mellan 1,5-2% och är kanske inga utdelningsaristokrater, men jag tror ändå att det kan vara ett vettigt komplement till mina övriga innehav. Även om trafikmonitoreringen floppar så borde VW ha tillräckliga muskler för att vara en av världens största biltillverkare även om 10 och 20 år. Man verkar iallafall satsa på batteridrift, vilket jag tror krävs idag för att vara relevant imorgon.

Köpt 6 PAH3 för 4100 kr.

PepsiCo (PEP). Välkänd gigant inom snacks och dryck. Äger såklart drycken Pepsi men även juicekungen Tropicana och havregrynsproducenten Quaker Oatmeal samt USAs största chipsmärke Lay´s. Har haft en mycket stabil ökning av utdelningen, med cirka 7% per år i minst 10 år. Suget efter chips och läsk verkar inte minska och verkar inte följa konjunkturen. Direktavkastningen är cirka 2,9% nu, vilket är ganska högt för PEP, och till sommaren kommer en utdelningshöjning på 15%! PEP har haft en sidledes kursutveckling senaste året samtidigt som vinster och utdelningar ökat. Det verkar därför vara ett helt ok läge att öka i PEP.

Köpt 4 PEP för 3700 kr.

Jag har en tanke om att min samlade portfölj bör ha en direktavkastning på cirka 4%, men på sistone så har jag ökat i flera bolag med låg eller ingen utdelning, och i mitt månadsspar så har jag fonder och ETFer utan utdelning. Behöver därför mer innehav med hög (>4%) utdelning eller så ska jag sänka kraven på portföljens direktavkastning. Har sedan tidigare en god portion nordamerikanska högutdelande REITs och vill därför inte öka mer trots rea. Initierar istället en liten post i Nordea. Har sedan tidigare Handelsbanken och via Investor och Sampo lite SEB och Nordea. Nu tycker jag att Nordeas direktavkastning är så hög att det bör vara en vettig ingångspunkt för en långsiktig investering.

Köpt 30 Nordea för 2900 kr.

MVH /GI

torsdag 8 mars 2018

Att beräkna en DRIP

DRIP står för Dividend Re-Investment Plan och är vanligt i USA. Då återinvesteras utdelningar i mer aktier från samma företag och i de sammanhangen verkar man kunna köpa inte bara hela aktier utan även delar av aktier. I Sverige har jag inte sett att man kan få en automatisk DRIP eller köpa delar av aktier. Det vi däremot har är oerhört låga courtage på svenska aktier och därför så kan man göra sin egen manuella DRIP.

Under mars, april och maj så kommer många svenska utdelningar i en strid ström, och det kan bli en hel del ställningstaganden kring hur man ska göra med utdelningarna. Tack vare de oerhört låga mini-courtagen så kan man faktiskt överväga att återinvestera utdelningarna, utan att tänka så mycket.

Men om man har små innehav så måste man fundera på om man får man tillräckligt med utdelning för att kunna köpa en ny aktie? Här behöver man inte hålla på att räkna på antal kronor i utdelning och vad aktierna kostar. Det räcker att titta på direktavkastningen och antal aktier som jag har, då direktavkastningen innehåller info om relationen mellan aktiekursen och utdelningen. Detta räknesätt funkar för de som delar ut 1 gång per år. Om ett företag som t.ex Hemfosa delar ut 4 gånger per år så krävs självfallet fyra gånger så många aktier för att kunna göra en DRIP vid varje utdelning.

Att man vid den runda summan 10% i direktavkastning bara behöver 10 aktier för att kunna köpa en ny är ju uppenbart och att nära 0% i direktavkastning kräver ett aktieantal som närmar sig oändligt för att ge pengar till en ny aktie är också tydligt. Men hur ser det ut där emellan?

Jag började fundera kring detta när jag insåg att Nordeas direktavkastning kring 7% gör att man bara behöver cirka 14 aktier för att kunna göra en DRIP, medan VISAs direktavkastning kring 0,7% gör att manuell DRIP verkar svår.

En initial investering på cirka 1400 kr i Nordea ger idag cirka 14 aktier som ger cirka 100 kr i utdelning om cirka en vecka, vilket räcker till 1 ny aktie! Helt otroligt att man kan se snöbollseffekten även i så små investeringar som 1400 kr! Sedan har man 15 aktier, och om direktavkastningen är kring 6,5% nästa vår så räcker utdelningen till ännu 1 aktie. Några år senare så har man 20 aktier och då räcker det med 5% direktavkastning för att man ska kunna köpa 1 ny! Och efter ytterligare några år så kan man plötsligt köpa 2 nya aktier! Snöbollen ökar sin hastighet!






Detta synsätt kan vara uppfriskande i och med att man bara fokuserar på i vilken takt man kan få fler andelar i ett företag, och därmed ser bortom aktiekursen och utdelningarna. Ett Buffett-inspirerat synsätt kan man kanske säga. Om man får sänkt utdelning så är det ju tråkigt i verkligheten men i denna modell så kan det eventuellt vara ok, om kursen också sjunker. Som mental övning så kan man betrakta sina bolag på detta sätt. Men företag som hela tiden ger ut nya aktier är luriga för där måste man köpa nya aktier för att behålla sin andel i företaget. Om dom dessutom har sjunkande utdelningar så ska man nog avveckla innehavet snarare än hitta uppfriskande nya synsätt. Men om man är säker på att det är ett bra företag man köpt andelar i så är det nog bara en fördel att använda detta synsätt.

Denna räkneövning är ju rolig när man tittar på bolag som har hög direktavkastning, men i grafen så ser man också det självklara faktum att oerhört låg utdelning kräver oerhört många aktier för att man ska kunna göra DRIP. T.ex VISA som idag har 0,7% direktavkastning och kurs $121,5 behöver en initial investering på $17 357 (motsvarande cirka 143 500 kr) för att utdelningarna under ett helt år ska räcka till 1 ny aktie. Här är det uppenbart att en investering i VISA handlar om att man hoppas att  utdelningarna (och kursen) ska fortsätta att öka kraftigt med tiden, inte att man får tillväxt genom att återinvestera en minimal utdelning.

MVH /GI (som idag fick 7 kr från VISA)

tisdag 6 mars 2018

Snöbollskvot!

Som investerare med fokus på utdelningarnas tillväxt över tid så är det rimligt att mäta sina framgångar. Men hur? Och framför allt - vad är ett relevant mål för mig?



Den den mest självklara måttstocken är utdelningarnas storlek under ett år eller en månad samt den ackumulerade summan av alla utdelningar sedan start. På ett sätt är dessa mått väldigt bra och jämförbara då 100 000 kr i utdelningar är 100 000 för alla. Problemet är att alla har olika inkomster, startkapital och utgifter och den som har störst utdelningar behöver inte vara närmare sina mål än den som har lägre utdelningar. För den som sparar 20 000 i månaden så blir det t.ex. lite konstigt att fira varje kvarts miljon i portföljvärde då sparandet i sig kommer göra att det inträffar ungefär en gång per år. För den som sparar 2 000 kr i månaden så blir å andra sidan en kvarts miljon ett ganska högt satt mål. Om jag gärna vill kunna kalla mig för miljonär så är väl portföljvärdet 1 000 000 ett bra mål, men ärligt talat så är det bara en siffra.

Man kan därför komplettera sina mål med hur stor andel av ens leverne som man kan täcka med utdelningarna samt andelen av tillgängliga inkomster som sparas, den s.k. sparkvoten. De som lägger krut på dessa uträkningar brukar ofta ha ett sparsamt leverne för att bygga en portfölj som gör det möjligt att sluta arbeta tidigt. Jag har inte ambitionen att sluta arbeta direkt portföljen tillåter det, och orkar inte föra dagbok över mina utgifter. Därför så har jag inte beräknat varken sparkvot eller hur stor del av mitt leverne som täcks av utdelningar.

Det jag däremot har är en önskan att visualisera eller få en siffra på hur snöbollseffekten arbetar i min portfölj. Vill ha ett mål som visar att jag kommer närmare en självrullande snöboll och att hastigheten ökar snabbare ju mer tiden går. Snöbollseffekten är helt central för möjligheten att spara ihop en stor summa pengar genom placeringar i aktier och fonder. Denna effekt kan förklara varför Warren Buffett fått de flesta av sina miljoner på senare år trots att han hade större möjligheter att göra klipp i småföretag tidigare i sin karriär. Snöbollseffekten förklarar också historien om syskonen där en började spara i unga år men slutade efter några år, samtidigt som den andre började, och att det därefter tog jättemånga år av sparande innan syskon nummer 2 fick en lika stor portfölj.

Sammantaget så tycker jag det är spännande att betrakta hur portföljen sakta får ett eget driv, i form av stadigt ökande utdelningar år efter år. Det är också spännande att tänka på den dagen då mitt sparande inte påverkar utdelningarnas storlek så värst mycket, p.g.a. att utdelningarna som återinvesteras utgör en klart större del.



Det lättaste och rimligaste sättet att mäta hur snöbollseffekten verkar i min portfölj är kanske att göra en Snöbollskvot av utdelningarna de senaste 12 månaderna dividerat med insättningar under samma period. När man har 1.0 i denna kvot så ökar utdelningarna (och portföljen) lika mycket av sig själv som av mina insättningar. Denna punkt representerar därför ett skifte från att det ffa är insättningar som får portföljen och utdelningarna att växa till att det ffa är snöbollseffekten som ger tillväxt.

Ibland sägs det att efter man fått ihop sin första miljon så rullar det av sig själv sedan. Det ligger kanske något i det påståendet men jag vill nog hellre ha en siffra som är relaterad till hur jag sparar och hur mina utdelningar ser ut än ett symboliskt tal. Dessutom så har jag passerat 1 miljon sek i portföljstorlek så den summan kan inte vara ett mål för mig.

Nu har jag 0.18 i Snöbollskvot, beräknat på 33 000 kr i utdelning senaste 12 månaderna och 180 000 i insättningar. Mitt sparande står således för den absolut största delen av tillväxten. Om 6-7-8 år så kanske jag uppnår 1.0 i Snöbollskvot, och det ska firas. Jag är så pass förtjust i denna kvot att jag tror att jag även kommer fira 0.5 i Snöbollskvot. Då står utdelningarna för en tredjedel av tillväxten medan insättningarna står för två tredjedelar.

Om man av någon anledning minskar sina insättningar och inköp så kan det göra att man plötsligt uppfyller ett snöbollsmål, och det är ju märkligt. Om jag börjar spara mindre så tänker jag därför i mina beräkningarna använda mig av all time high på insättningar rullande 12 månader. Engångsintäkter som t.ex. ett arv eller försäljning av bostad tänker jag inte använda i beräkningarna även om det ger en ökad insättning.



MVH /GI


fredag 2 mars 2018

Utdelningar under februari

Som jag misstänkte i slutet av januari så har jag inte lyckats med mitt mål att få minst 2000 kr i utdelning i februari (och alla månader under 2018). Egentligen inget att hänga läpp över då jag fick en utdelning i januari som jag hade trott skulle komma in under februari. Men att börja pussla med kreativ bokföring bara för att uppnå mina egna mål vore ju för lågt.
Jag kan också trösta mig med att flera andra ekonomibloggare verkar tycka att det är svårt att öka utdelningarna i just februari.


Tidigare har jag bara tittat på nettot efter dragen källskatt, men om Nordnet (som har majoriteten av mina innehav) hakar på Nordea och ger källskatten åter efter 6 veckor så kan jag börja att bara räkna med bruttot. Det hade varit najs, men jag tror inte att det kommer hända. Snarare så antar jag att Nordea ligger ute med dessa pengar för att vinna kunder och om de får många kunder med stora summor källskatt så misstänker jag att de kommer närma sig Nordnet och Avanza som levererar retur på källskatt efter cirka 75-100 veckor.

Glädjande är att TD bank nyligen meddelat en stor kommande utdelningsökning, på cirka 11%. Utdelningshöjningar samt inköp av ffa H4ZA Euro Stoxx 50 gör att februari 2019 redan nu verkar klara 2000 kr. Kanske måste ribban höjas, men det behöver jag inte besluta om förrän i december.

För att trösta mig när jag missar ett utdelningmål så tittar jag på en skön video.


/GI

Investera stor skatteåterbäring

Under 2017 så hade jag rätt höga inkomster i början av året och riktigt låga i slutet. Ingen jämkning gjorde att jag härom vecka...