Översyn ETFer

Som bekant har nya EU-regler ändrat ETF-landskapet i EU. Initialt reagerade jag enbart med ilska och besvikelse, men i regelpaketet ingår faktiskt 1 bra förändring, nämligen att fondbolagen måste redovisa den egentliga totalkostnaden för fonden. Jag trodde i min enfald att så redan var fallet men tydligen så har flera fonder tidigare kunnat paketerat kostnader så att de döljs för kunden. Men med det nya redovisningssättet så syns alla kostnader och vissa fula fondbolag har fått påtagligt "höjda" avgifter (även om det egentligen var lika dyrt innan). Både denna förändring och det ändrade utbudet manar till en genomgång av tillgängliga ETFer. Petrusko har skrivit om förbättringen i hur kostnader ska redovisas

Jag har kollat genom flera stora fondbolags aktieindexfonder och Nordnets och Avanzas nya inskränkta utbud, på jakt efter de billigaste indexfonderna som kan täcka större delen av världsekonomin. Resultatet är inte fullt så dåligt som jag trodde innan jul, men lite dyrare än tidigare verkar det bli. Den viktigaste skillnaden mot mina tidigare favorit-ETFer är att jag nu, pga priserna, kommer välja ackumulerande (icke-utdelande) ETFer på flera marknader. Här väljer jag att se fördelarna med detta: Att jag kan få fint courtagefritt månadsspar på Nordnet till ett klart lägre pris än en globalfond och att frånvaro av utdelningar ger en liten besparing (växlingskostnader och courtage för nytt inköp).

De billigaste aktieindex-ETFerna som jag hittat. Grönmarkering på mina favoriter, som jag antingen har redan har eller har anmält månadsspar på, eller som jag vill köpa manuellt. Rödmarkering på ETFer som har rätt att börja ta ut avgifter vid köp eller försäljning och en Europa-ETF som har billig avgift just nu, men som enligt faktabladet har rätt att höja avgiften kraftigt. Båda dessa problem är i mina ögon tillräckliga för att man ska undvika dessa ETFer.

I övrigt är denna lista min aktuella "Best of" när det gäller att bygga en egen världsfond.



Tillägg: Jag hade missat att inkludera ETFer från Vanguard. De har liknande låga priser som de billigaste från övriga bolag, men de delar ut varje kvartal och är Irlandregistrerade (utan källskatt). Därför platsar ett flertal Vanguard-ETFer på listan. Jag har fyllt på med ETFer och grönmarkerat en av dessa nyinförda ETFer, men inte tagit bort någon annan ETF.
Tillägg 2: Har i feb -18 hittat en billigare Eurostoxx 50-ETF och lägger till den i listan.




MVH /GI

Sammanfattning av decenber och hela 2017

DECEMBER

Under december så har jag försiktigt provat att investera i byggföretagslån via Kameo (3000 kr). Får se framöver om jag gillar Kameos grej eller ej.

Har även ökat med 1250 på Lendify, vars modell jag redan vet att jag gillar.

I NCC:s stora dipp köpte jag några aktier till. Även om dippen kanske är motiverad i det korta perspektivet så tror jag på fortsatta stora behov av ny infrastruktur och nya bostäder framöver. Köpt 8 aktier för cirka 1300 kr.

Säljer Avanza Zero för 16000 kr på min IPS hos Avanza och köper istället Apple för 4000 kr, world-ETFen IEFA för 6000 kr, Europa-ETFen IEUR för 5000 kr och Hemfosa för 1000 kr. Anledningen är att jag vill att min lilla IPS-portfölj ska ha en bredare internationell prägel. Förut hade den enbart Avanza Zero, Investor, Axfood och Hemfosa.

Säljer och slutar månadsspara i Nordnets Danska Superfond efter att Nordnet meddelar att de framöver inte kommer kunna kompensera fondägarna för den danska 27%-iga källskatten. Det blir nu bättre att direktäga Danska aktier via kapitalförsäkring på Nordnet än att ha Danska Superfonden. Nordnet har ju verksamhet i Danmark och kan därför få tillbaka hela källskatten, till skillnad från ägande via kapitalförsäkring på Avanza där man bara kan få tillbaka 15% (och resten får man ansöka om hos Danska skatteverket). Bra inlägg om Dansk källskatt, kapitalförsäkring, Nordnet och Avanza finns hos Framtida Frihet.

Efter att både Avanza och Nordnet meddelat att EU snart förbjuder många av våra vanligaste och billigaste ETFer så säljer jag min pref-ETF (PFXF, VanEck Vectors Preferred...) för 26000 kr och köper istället mer i de två billiga och utdelande ETFerna SCHF och SCHE. Jag kommer inte få köpa mer efter den 3/1 -18, och väljer att öka i december istället så att dessa två blir mina största innehav. Pref-ETFen var högst på listan med innehav som jag kan sälja vid behov och det känns faktiskt skönt att bli av med ett innehav utan tillväxtpotential. Förväntad utdelning nästa år sjunker cirka 1000 kr (från 41400 kr till 40400 kr) av denna manöver, men på längre sikt så tror jag att det lönar sig.

 SUMMERING 2017

Under 2017s första månader blev jag irriterad på Avanzas inställning till återbetalning av källskatt. Även om jag än så länge har en ganska liten summa innestående på kontot "retur källskatt" så ogillar jag Avanzas attityd i frågan. Efter att ha funderat någon dag öppnade jag konto hos Nordnet och flyttade över nästan alla tillgångar. I och med att jag har många utländska utdelande innehav och föredrar kapitalförsäkring så blev det sälj och köp som kostar både courtage och växlingsavgift. Oklart om min flytt kommer löna sig i längden, men jag vill i alla fall protestera i det lilla och visa Avanza att jag ogillar deras sätt att hantera "källskatt-gate". Mer läsning om detta hos Petrusko och miljonär innan 30.

I samband med flytten så såg jag över mina innehav och valde en mer jämnviktad profil och fler företag än innan.

Under 2017 förväntade jag mig mellan 25000 och 29000 kr i utdelningar. Spridningen visar mina svårigheter att bedöma hur återinvestering och nyinvestering kommer påverka total utdelning under ett år. Verkligheten var bättre än jag lyckats kalkylera: Fick 33900 brutto, och 29745 efter källskatt. Om något år så börjar återbetalning av källskatt trilla in, och kanske blir det både enklast och rimligast att bara räkna med brutto-utdelning fram över.

FÖRVÄNTNINGAR INFÖR 2018

Jag har ju dokumenterat svårt att bedöma hur mycket utdelning jag kommer att få under kommande år. I nuläget ser det ut som om det kommer bli 40400 kr brutto. Om jag applicerar skillnaden mellan förväntning och utfall för 2017 på 2018 så spår jag att jag får mellan 40000 och 48000 i brutto-utdelning under 2018. Detta är ganska exakt det spann som jag för ett år sedan trodde skulle vara utdelningarna för 2019.


Prognos utdelningar 2018.

Får se om ett år hur bra min gissning är. Klart är i alla fall att utdelningarna växer snabbare än jag trott (om man återinvesterar och nyinvesterar).

I övrigt så vill jag under 2018 fortsätta att öka utlåning till personer och företag via olika plattformar.
Jag vill också komma igång med investeringar på mitt Nordea-konto, till rekordlågt courtage.
Rekordnivåer på börserna får mig att undra när nästa korrigering kommer. Jag tror ju inte att jag tjänar på att försöka tajma en sådan händelse, men kan ändå inte låta bli att fundera. I väntan på klarhet så vill jag gärna öka andelen breda index-ETFer som täcker in hela världen.
Min belåningsnivå är nu cirka 10% (och cirka 15% av belåningsvärdet på Nordnet). Detta är min psykiska smärtgräns i nuläget och egentligen jag vill nog ha lite marginal till denna gräns. Börsens fluktuationer påverkar belåningsnivån mer än mina insättningar men ändå så behöver jag göra vad jag kan, och det är att sätta in lite mer pengar än jag handlar för.

På grund av EUs nya ETF-regler så har mitt sparande i ETFer tvingats till en ändring. Mina efterforskningar har än så länge visat att det blir dyrare med ETFer framöver, men kanske inte så dyrt som jag först befarade. Det verkar dock vara svårt att få utdelande ETFer till ett lågt pris. Här har jag beslutat att hellre ha en billigare icke-utdelande ETF än en motsvarande utdelande som kostar betydligt mer. Även om jag som utdelningsälskande investerare vill ha mer utdelningar så kan snåljåpen inom mig uppskatta att icke-utdelande ETF-er gör att jag sparar både växlingskostnad och courtage samt får en "återinvestering" som är proportionerlig till den tänkta utdelningens storlek.

Gott Nytt År!!!

/GI

Skitregler från EU

Tack vare en fråga/kommentar så har jag uppmärksammats på EU:s nya regler kring ETFer, som börjar gälla 3/1 -18. Med tanke på hur stora konsekvenser detta får för många investerare så är det konstigt att det inte har varit mer artiklar i dagstidningarna. Jag antar att de flesta reagerat som jag gjorde när jag fick ett meddelande från Avanza om att de ETFer som jag har i min IPS bara kan säljas efter nyår (inte köpas). Jag tänkte att detta var perifer information som kanske bara rör Avanza eller IPS. Därför undersökte jag inte vad reglerna egentligen innebär, förrän jag fick en kommentar här på bloggen.

Min sammanfattning av de nya reglerna är att det krävs mer dokumentation från företagen som står bakom ETFerna, bl.a. om hur avgiften (årsavgiften) används. Utan all den nya informationen så får man inom EU inte klassa en ETF som en produkt som vanliga människor kan hantera. EU tycker helt enkelt att alla ETFer är osäkra eller farliga om dom saknar denna extra dokumentation.

Vem hittar på denna typ av skitregler? Jag vet inte om det är lobbyister som påverkat EU-parlamentariker eller om det bara är vanliga regelälskande byråkrater som har fått jobba ostört. Även om det är lockande att tänka att någon tjänar pengar på detta så tror jag nog i första hand på byråkratspåret. För några år sedan hade vi parodiska EU-definitioner på hur olika frukter fick se ut med konsekvens att många fina frukter måste klassas som sekunda. Jag misstänker att det är samma härliga konsumentskyddande byråkrati som gett oss de nya ETF-reglerna. För ingen vill väl köpa en banan och sedan upptäcka att böjen är avvikande!

Avanza har publicerat en lista med nästan 2000 olika ETFer som man inte får köpa efter nyår. Dvs om man bor i EU, för i USA ser man inga problem med dessa ETFer. Enligt Avanzas information så gäller förbudet alla Svenska banker (och antagligen alla banker i EU). Inte oväntat så är de amerikanska fondbolagen ointresserade av att spela med i byråkratispelet och skapa nya dokument och kartlägga exakt hur intäkterna används. ETFer med låga priser behöver ju tänka på hur dom spenderar sina anställdas tid, annars kanske de inte är billiga så länge till.

Rent praktiskt så innebär de nya EU-reglerna en hel del arbete för en investerare som mig själv, som vill ha de billigaste breda indexnära ETFer som täcker hela världens aktiemarknader. För de idag billigaste ETFerna är inte oväntat ofta Amerikanska och saknar den dokumentation som EU kräver.

Av mina idag 12 ETFer så är det bara 2 som är godkända av EU. Båda mina godkända ETFer är Irlandregistrerade iShares-ETFer. Därför är det rimligt att misstänka att iShares har anpassat sig till de nya EU-reglerna. Genom att gå igenom iShares listor på Irlandregistrerade ETFer och kolla deras utdelande aktiefonder mot Avanzas svarta lista så kan jag se att det verkar stämma; Irlandregistrerade iShares-ETFer verkar vara ok för EU. Bland dessa EU-godkända ETFer så är det väldigt många som startades under det senaste halvåret, vilket passar med att de är en anpassning till EU-reglerna.

Övriga stora ETF-bolag har jag ännu inte hunnit kolla på detta grundliga sätt, men man kan misstänka att inte alla har anpassat sig som iShares gjort.

Vad får detta för konsekvenser för min portföljsammansättning? Med förbehåll för att jag hittar superbilliga breda ETFer som tidigare undgått mig så kommer investeringar i ETFer kosta betydligt mer framöver:

För billigaste USA-ETFen ökar priset från 0,03% (ITOT, iShares Core S&P Total U.S. Stock Market) till 0,07% (IUSA, iShares S&P 500 UCITS ETF USD).

För billigaste Europa-ETFen ökar priset från 0,10% (VGK, Vanguard FTSE Europe ETF) till 0,28% (EQDV, iShares MSCI Europe Quality Dividend UCITS ETF).

För billigaste World-ETFen (västvärlden) ökar priset från 0,06% (SCHF, Schwab International Equity ETF) till 0,30% (IWDG, iShares Core MSCI World UCITS ETF och även SUWS, iShares MSCI World SRI UCITS ETF).

För billigaste Emerging Markets-ETF ökar priset från 0.13% (SCHE, Schwab Emerging Markets Equity ETF) till 0,65% (EUNY/SEDY, iShares EM Dividend UCITS ETF).

Priserna ökar över hela paletten. För USA och Europa får vi enbart 100% till 200% prishöjning. Men inom World och Emerging Markets får vi en prishöjning på 400% i julklapp från EU. 

Om någon känner till en bred aktie-index-ETF som är både EU-godkänd och billigare än ovan så får ni mycket gärna lämna en kommentar och berätta.

I övrigt så är det nog bara att äta denna bajsmacka och hoppas att det på sikt blir bättre prispress inom EU-godkända ETFer precis som skett inom övriga breda ETF-utbudet. Jag har övervägt att skriva till några Svenska EU-parlamentariker för att klaga, men jag tror att det är för sent

MVH /GI

Klok bok

Har läst "The little book of common sense investing" 10th anniversary edition, updated and revised, utgiven 2017.
Författaren är John C. Bogle, som jag inte kände till sedan tidigare. Han startade världens första indexfond på 70-talet, och har har använt de senaste 40 åren till att försöka övertyga världen att alla borde köpa billiga indexfonder istället för dyra aktiva fonder. Sakta men säkert har hans åsikter vunnit gehör.

Boken går metodiskt genom alla tänkbara förklaringar varför aktiva fonder i snitt underpresterar jämfört med index. Bogle använder riktiga siffror för att illustrera hur mycket pengar som genomsnittsinvesterare förlorat till fondförvaltare och rådgivare. Jag har svårt att minnas den typen av siffror, men som jag förstod det så kan cirka hälften av utvecklingen falla bort pga kostnader till rådgivare och förvaltare samt transaktionskostnader när fonderna köper och säljer mycket. I goda tider så kan man som placerare ändå göra vinster, men i sämre tider så kan förvaltningen och rådgivningen utan problem äta upp hela vinsten.

I den uppdaterade jubileumsutgåvan så måste såklart Bogle klaga en del över ETF-trenderna. Han gillar ju traditionella indexfonder med köp och sälj en gång i månaden, och måste såklart dissa ETFer. Problemet, som han ser det, är att ETFer är anpassade för att trejdas och för att täcka in konstiga smala index. Men om man undviker dessa uppenbara problem så har inte en ETF några speciella svagheter jämfört med en klassisk fond. Om man väljer en billig ETF som följer ett brett index (t.ex. S&P 500) och köper för att behålla, så är självklart en ETF lika bra som en traditionell indexfond.

En fördel med ETFer, som jag ser det, är att det är lätt att hitta billiga utdelande indexföljande ETFer, medan traditionella indexfonder mer sällan är utdelande. Regelbundna utdelningar ger ett pengaflöde som gör att man kan hantera en liten belåning men ffa höjer det motivationen att spara och investera när man ser utdelningarna trilla in.

Vad har denna bok betytt för mig? Jag visste redan att dyra fonder urholkar kapitalet, så egentligen är det inga revolutionerande fakta eller åsikter som presenteras, men trots det så har jag blivit ännu mer positiv till indexfonder. Innan jag läste denna bok så kunde jag lite pliktskyldigt tänka mig att 10% billiga index-ETFer kunde vara rimligt. Nu tänker jag att 40-50% är en bra nivå. I och med att jag bara köper ETFer med utdelning så får jag fortsatt viss ökning av kassaflödet när jag köper mer. Direktavkastningen från mina ETFer ligger ofta kring 1,5%, vilket såklart är jättelågt, men inte försumbart och fortfarande klart högre än min lånekostnad på Nordnet (0,99%).

Jag undviker dyra ETFer och ETFer med stort spread mellan köp- och säljkursen. P.g.a. kostnaderna faller de flesta ETFer med hög utdelning bort. Anledningen till att bara ha de billigaste ETFerna är helt enkelt att Bogle tydligt visar hur svårt och ovanligt det är att en strategi (t.ex. höga utdelningar) vinner över det rena indexet i längden, både då strategiers resultat tenderar att närma sig medel på sikt och även då avgifterna är högre när det finns en förvaltare som hanterar en strategi.

/GI

Några små förändringar i portföljen

För någon vecka sedan började jag irritera mig lite på att jag hade små andelar av flera allt för likartade ETFer. Visserligen dumt att köpa och sälja allt för friskt (ffa pga växlingskostnaden och courtaget) men för att få en lite enhetligare portfölj bestämde jag mig för att sätta ett tak för antal ETFer: Max 2-3 ETFer per geografiskt område, och bara mer än 1 ETF per område om det tillför något (pris, direktavkastning, aktieurval, courtage etc). ETFer med stort spread mellan köp och säljkurs ska jag undvika.

För USA föll valet på två ETFer:
IUSA för att jag kan få courtagefria inköp en gång i månaden och avgiften är acceptabel på 0,07% samt för att den är Irlandregistrerad vilket ger 0% källskatt.
ITOT som har den bästa avgiften jag någonsin sett (0,03%). I övrigt är de två ETFerna väldigt lika i direktavkastning och båda följer S&P 500.

För Europa föll valet på:
EUN2 / EUE som täcker de 50 största i Eurozonen och har en ok avgift på 0,16% och är Irlandregistrerad (utan källskatt).
IEUR som följer 1000 västeuropeiska aktier, och har 0,14% avgift vilket är ok.
VGK har jag inte men önskar att jag hade valt den tidigare, pga den lägsta avgiften jag sett på en Europa-ETF (0,10%). I övrigt liknar den IEUR, och täcker in hela Västeuropa rimligt väl med drygt 1200 företag.

För Storbritannien föll valet på:
IUSZ / ISF  som täcker de 100 största Brittiska företagen och har en schysst avgift på 0,07% samt är Irlandregistrerad.

För Världen (utvecklade världen) föll valet på:
SCHF som har den bästa avgiften (0,06%) och täcker drygt 1200 företag i hela världen exkl. USA, inkl en liten del small cap.
IEFA som har bra avgift (0,08%) och täcker 2500 företag i hela världen exkl. USA och Kanada inkl. lite small cap.
VEA som har 0,09% i avgift och täcker 3700 företag i hela världen exkl. USA.

För Emerging Markets föll valet på:
SCHE som har en i sammanhanget låg avgift på 0,13% och täcker 800 företag i ffa Asien (Hong Kong, Taiwan, Indien m.fl).
IEMG har också en bra avgift (0,14%) och täcker1800 företag i ffa Asien (Kina, Korea, Taiwan m.fl.).

Alla dessa 11 ETFer ger utdelning, men det är egentligen bara den Brittiska som har schysst direktavkastning (4,18%). Låg genomsnittlig utdelning accepterar jag för att jag får täckning av enormt många fina företag i hela världen, till ett väldigt lågt pris. När jag köper aktier så vill jag att de antingen ska ha vettig direktavkastning eller en tydlig tillväxtprofil. ETFer fyller dock en annan funktion för mig: Stabilitet.  Och då är låg avgift mycket viktigare än hög direktavkastning.

Jag har även övervägt att skaffa en Kanada-ETF (XEI) som har acceptabel avgift (0,20%) och bra direktavkastning (cirka 5%) samt delar ut månadsvis. Den följer 75 Kanadensiska företag där bank och olja/gas dominerar. Jag har redan en hygglig exponering mot Kanadensisk finans och är inte sugen på mer olja än jag redan får via andra ETFer. Därför avstår jag från denna Kanada-ETF.

Har i slutet av november även ökat lite i P2P-utlåning via Lendify, med 2500 kr.
Stående månadsspar tickar på som innan: 1200 kr IUSA-ETF och 200 kr vardera på Nordnets superfonder för Sverige, Norge, Finland och Danmark. Alla 5 stående månatliga inköp är courtagefria.

/GI