Den den mest självklara måttstocken är utdelningarnas storlek under ett år eller en månad samt den ackumulerade summan av alla utdelningar sedan start. På ett sätt är dessa mått väldigt bra och jämförbara då 100 000 kr i utdelningar är 100 000 för alla. Problemet är att alla har olika inkomster, startkapital och utgifter och den som har störst utdelningar behöver inte vara närmare sina mål än den som har lägre utdelningar. För den som sparar 20 000 i månaden så blir det t.ex. lite konstigt att fira varje kvarts miljon i portföljvärde då sparandet i sig kommer göra att det inträffar ungefär en gång per år. För den som sparar 2 000 kr i månaden så blir å andra sidan en kvarts miljon ett ganska högt satt mål. Om jag gärna vill kunna kalla mig för miljonär så är väl portföljvärdet 1 000 000 ett bra mål, men ärligt talat så är det bara en siffra.
Man kan därför komplettera sina mål med hur stor andel av ens leverne som man kan täcka med utdelningarna samt andelen av tillgängliga inkomster som sparas, den s.k. sparkvoten. De som lägger krut på dessa uträkningar brukar ofta ha ett sparsamt leverne för att bygga en portfölj som gör det möjligt att sluta arbeta tidigt. Jag har inte ambitionen att sluta arbeta direkt portföljen tillåter det, och orkar inte föra dagbok över mina utgifter. Därför så har jag inte beräknat varken sparkvot eller hur stor del av mitt leverne som täcks av utdelningar.
Det jag däremot har är en önskan att visualisera eller få en siffra på hur snöbollseffekten arbetar i min portfölj. Vill ha ett mål som visar att jag kommer närmare en självrullande snöboll och att hastigheten ökar snabbare ju mer tiden går. Snöbollseffekten är helt central för möjligheten att spara ihop en stor summa pengar genom placeringar i aktier och fonder. Denna effekt kan förklara varför Warren Buffett fått de flesta av sina miljoner på senare år trots att han hade större möjligheter att göra klipp i småföretag tidigare i sin karriär. Snöbollseffekten förklarar också historien om syskonen där en började spara i unga år men slutade efter några år, samtidigt som den andre började, och att det därefter tog jättemånga år av sparande innan syskon nummer 2 fick en lika stor portfölj.
Sammantaget så tycker jag det är spännande att betrakta hur portföljen sakta får ett eget driv, i form av stadigt ökande utdelningar år efter år. Det är också spännande att tänka på den dagen då mitt sparande inte påverkar utdelningarnas storlek så värst mycket, p.g.a. att utdelningarna som återinvesteras utgör en klart större del.
Det lättaste och rimligaste sättet att mäta hur snöbollseffekten verkar i min portfölj är kanske att göra en Snöbollskvot av utdelningarna de senaste 12 månaderna dividerat med insättningar under samma period. När man har 1.0 i denna kvot så ökar utdelningarna (och portföljen) lika mycket av sig själv som av mina insättningar. Denna punkt representerar därför ett skifte från att det ffa är insättningar som får portföljen och utdelningarna att växa till att det ffa är snöbollseffekten som ger tillväxt.
Ibland sägs det att efter man fått ihop sin första miljon så rullar det av sig själv sedan. Det ligger kanske något i det påståendet men jag vill nog hellre ha en siffra som är relaterad till hur jag sparar och hur mina utdelningar ser ut än ett symboliskt tal. Dessutom så har jag passerat 1 miljon sek i portföljstorlek så den summan kan inte vara ett mål för mig.
Nu har jag 0.18 i Snöbollskvot, beräknat på 33 000 kr i utdelning senaste 12 månaderna och 180 000 i insättningar. Mitt sparande står således för den absolut största delen av tillväxten. Om 6-7-8 år så kanske jag uppnår 1.0 i Snöbollskvot, och det ska firas. Jag är så pass förtjust i denna kvot att jag tror att jag även kommer fira 0.5 i Snöbollskvot. Då står utdelningarna för en tredjedel av tillväxten medan insättningarna står för två tredjedelar.
Om man av någon anledning minskar sina insättningar och inköp så kan det göra att man plötsligt uppfyller ett snöbollsmål, och det är ju märkligt. Om jag börjar spara mindre så tänker jag därför i mina beräkningarna använda mig av all time high på insättningar rullande 12 månader. Engångsintäkter som t.ex. ett arv eller försäljning av bostad tänker jag inte använda i beräkningarna även om det ger en ökad insättning.
MVH /GI
Hej.
SvaraRaderaIntressant läsning och detta är inget som jag själv varken tänkt eller räknat på innan. Hur fungerar det när du bara har fonder? Själv är jag ju "den perfekta mixen" :-) med både aktier och fonder. Vanliga fonder har ju ingen utdelning, räknar du då fondens värdeökning på 12 månader? Det blir ju lite knepigare och för all del mer deprimerande om man räknar in år när börsen faller och fonderna ligger på rött/minus. Utdelningarna fortsätter ju att trilla in från de vanliga aktierna så där är ju inga problem.
0,1 i kvot, fonder ej inräknade, så jag har en bit kvar att vandra.....
Hej, och tack för en bra kommentar!
SvaraRaderaMin snöbollskvot på 0,18 är ganska lik din kvot, så jag har också många år kvar till total självrullning!
Jag tänker mig att snöbollskvoten fungerar om en stor del av ens innehav har utdelning. Om man bara har innehav utan utdelning så funkar inte denna kvot. Jag tänker mig att jag på riktigt lång sikt vill ha 50% aktier och 50% annat inkl vanliga fonder, ETFer och P2P-utlåning. Men det är många år tills dess och jag förväntar mig därför kraftigt stigande utdelningar i många år framöver. Och även om min portfölj till sist har många % ickeutdelande innehav så kommer ju utdelningarna öka från år till år.
Snöbollen börjar egentligen rulla redan efter första utdelningen men det dröjer ju innan den helt tydligt rullar av sig själv, för insättningarna utgör ju länge en större del än utdelningarna. Jag tänker att man kan använda samma modell även om man har lite fonder och andra ickeutdelande innehav, men då får man komma ihåg att man bara mäter hur utdelningarna växer. De ickeutdelande innehaven flyger under radarn i snöbollskvoten. Man skulle kunna göra en korrigerad modell som beräknar hur stor utdelning man hade fått om alla tillgångar var placerad precis som den del som ger utdelning. Det känns lite för teoretiskt att räkna på det sättet så det ska jag inte göra. Jag bortser helt enkelt från att jag har några innehav som inte ökar snöbollskvoten.
MVH /GI
Ja ungefär så räknar jag också, alltså mina fonder ingår inte i uträkningen utan de får tillkomma som en bonus helt enkelt. Jag märke för första gången att det var lite rullning när jag för något år sedan passerade 200 000:- investerade i utdelande aktier. Efter det så körde jag ju rätt hårt på preffar och i slutet även ETF:er, nu flyter det på rätt hyggligt med kassaflödet och jag fattar ju de som har flera miljoner hur angenämt det måste vara att att ha lika mycket att investera varje månad som jag själv har på ett år. Men jag är verkligen nöjd med min prestation och min utveckling och att det fortfarande är så förbaskat kul med investering!
SvaraRaderaInstämmer verkligen! Det är himla härligt att få utdelningarna, och att se hur de bara växer och växer.
SvaraRaderaJag ser verkligen fram emot punkten när tillväxten beror mer på utdelningarna än på mina insättningar. Det blir ett slags kvitto på att snöbollen inte kan sakta ner, även om jag skulle sluta att putta!
MVH/GI