Att beräkna en DRIP

DRIP står för Dividend Re-Investment Plan och är vanligt i USA. Då återinvesteras utdelningar i mer aktier från samma företag och i de sammanhangen verkar man kunna köpa inte bara hela aktier utan även delar av aktier. I Sverige har jag inte sett att man kan få en automatisk DRIP eller köpa delar av aktier. Det vi däremot har är oerhört låga courtage på svenska aktier och därför så kan man göra sin egen manuella DRIP.

Under mars, april och maj så kommer många svenska utdelningar i en strid ström, och det kan bli en hel del ställningstaganden kring hur man ska göra med utdelningarna. Tack vare de oerhört låga mini-courtagen så kan man faktiskt överväga att återinvestera utdelningarna, utan att tänka så mycket.

Men om man har små innehav så måste man fundera på om man får man tillräckligt med utdelning för att kunna köpa en ny aktie? Här behöver man inte hålla på att räkna på antal kronor i utdelning och vad aktierna kostar. Det räcker att titta på direktavkastningen och antal aktier som jag har, då direktavkastningen innehåller info om relationen mellan aktiekursen och utdelningen. Detta räknesätt funkar för de som delar ut 1 gång per år. Om ett företag som t.ex Hemfosa delar ut 4 gånger per år så krävs självfallet fyra gånger så många aktier för att kunna göra en DRIP vid varje utdelning.

Att man vid den runda summan 10% i direktavkastning bara behöver 10 aktier för att kunna köpa en ny är ju uppenbart och att nära 0% i direktavkastning kräver ett aktieantal som närmar sig oändligt för att ge pengar till en ny aktie är också tydligt. Men hur ser det ut där emellan?

Jag började fundera kring detta när jag insåg att Nordeas direktavkastning kring 7% gör att man bara behöver cirka 14 aktier för att kunna göra en DRIP, medan VISAs direktavkastning kring 0,7% gör att manuell DRIP verkar svår.

En initial investering på cirka 1400 kr i Nordea ger idag cirka 14 aktier som ger cirka 100 kr i utdelning om cirka en vecka, vilket räcker till 1 ny aktie! Helt otroligt att man kan se snöbollseffekten även i så små investeringar som 1400 kr! Sedan har man 15 aktier, och om direktavkastningen är kring 6,5% nästa vår så räcker utdelningen till ännu 1 aktie. Några år senare så har man 20 aktier och då räcker det med 5% direktavkastning för att man ska kunna köpa 1 ny! Och efter ytterligare några år så kan man plötsligt köpa 2 nya aktier! Snöbollen ökar sin hastighet!

Detta synsätt kan vara uppfriskande i och med att man bara fokuserar på i vilken takt man kan få fler andelar i ett företag, och därmed ser bortom aktiekursen och utdelningarna. Ett Buffett-inspirerat synsätt kan man kanske säga. Om man får sänkt utdelning så är det ju tråkigt i verkligheten men i denna modell så kan det eventuellt vara ok, om kursen också sjunker. Som mental övning så kan man betrakta sina bolag på detta sätt. Men företag som hela tiden ger ut nya aktier är luriga för där måste man köpa nya aktier för att behålla sin andel i företaget. Om dom dessutom har sjunkande utdelningar så ska man nog avveckla innehavet snarare än hitta uppfriskande nya synsätt. Men om man är säker på att det är ett bra företag man köpt andelar i så är det nog bara en fördel att använda detta synsätt.

Denna räkneövning är ju rolig när man tittar på bolag som har hög direktavkastning, men i grafen så ser man också det självklara faktum att oerhört låg utdelning kräver oerhört många aktier för att man ska kunna göra DRIP. T.ex VISA som idag har 0,7% direktavkastning och kurs $121,5 behöver en initial investering på $17 357 (motsvarande cirka 143 500 kr) för att utdelningarna under ett helt år ska räcka till 1 ny aktie. Här är det uppenbart att en investering i VISA handlar om att man hoppas att  utdelningarna (och kursen) ska fortsätta att öka kraftigt med tiden, inte att man får tillväxt genom att återinvestera en minimal utdelning.

MVH /GI (som idag fick 7 kr från VISA)

Snöbollskvot!

Som investerare med fokus på utdelningarnas tillväxt över tid så är det rimligt att mäta sina framgångar. Men hur? Och framför allt - vad är ett relevant mål för mig?

Den den mest självklara måttstocken är utdelningarnas storlek under ett år eller en månad samt den ackumulerade summan av alla utdelningar sedan start. På ett sätt är dessa mått väldigt bra och jämförbara då 100 000 kr i utdelningar är 100 000 för alla. Problemet är att alla har olika inkomster, startkapital och utgifter och den som har störst utdelningar behöver inte vara närmare sina mål än den som har lägre utdelningar. För den som sparar 20 000 i månaden så blir det t.ex. lite konstigt att fira varje kvarts miljon i portföljvärde då sparandet i sig kommer göra att det inträffar ungefär en gång per år. För den som sparar 2 000 kr i månaden så blir å andra sidan en kvarts miljon ett ganska högt satt mål. Om jag gärna vill kunna kalla mig för miljonär så är väl portföljvärdet 1 000 000 ett bra mål, men ärligt talat så är det bara en siffra.

Man kan därför komplettera sina mål med hur stor andel av ens leverne som man kan täcka med utdelningarna samt andelen av tillgängliga inkomster som sparas, den s.k. sparkvoten. De som lägger krut på dessa uträkningar brukar ofta ha ett sparsamt leverne för att bygga en portfölj som gör det möjligt att sluta arbeta tidigt. Jag har inte ambitionen att sluta arbeta direkt portföljen tillåter det, och orkar inte föra dagbok över mina utgifter. Därför så har jag inte beräknat varken sparkvot eller hur stor del av mitt leverne som täcks av utdelningar.

Det jag däremot har är en önskan att visualisera eller få en siffra på hur snöbollseffekten arbetar i min portfölj. Vill ha ett mål som visar att jag kommer närmare en självrullande snöboll och att hastigheten ökar snabbare ju mer tiden går. Snöbollseffekten är helt central för möjligheten att spara ihop en stor summa pengar genom placeringar i aktier och fonder. Denna effekt kan förklara varför Warren Buffett fått de flesta av sina miljoner på senare år trots att han hade större möjligheter att göra klipp i småföretag tidigare i sin karriär. Snöbollseffekten förklarar också historien om syskonen där en började spara i unga år men slutade efter några år, samtidigt som den andre började, och att det därefter tog jättemånga år av sparande innan syskon nummer 2 fick en lika stor portfölj.

Sammantaget så tycker jag det är spännande att betrakta hur portföljen sakta får ett eget driv, i form av stadigt ökande utdelningar år efter år. Det är också spännande att tänka på den dagen då mitt sparande inte påverkar utdelningarnas storlek så värst mycket, p.g.a. att utdelningarna som återinvesteras utgör en klart större del.

Det lättaste och rimligaste sättet att mäta hur snöbollseffekten verkar i min portfölj är kanske att göra en Snöbollskvot av utdelningarna de senaste 12 månaderna dividerat med insättningar under samma period. När man har 1.0 i denna kvot så ökar utdelningarna (och portföljen) lika mycket av sig själv som av mina insättningar. Denna punkt representerar därför ett skifte från att det ffa är insättningar som får portföljen och utdelningarna att växa till att det ffa är snöbollseffekten som ger tillväxt.

Ibland sägs det att efter man fått ihop sin första miljon så rullar det av sig själv sedan. Det ligger kanske något i det påståendet men jag vill nog hellre ha en siffra som är relaterad till hur jag sparar och hur mina utdelningar ser ut än ett symboliskt tal. Dessutom så har jag passerat 1 miljon sek i portföljstorlek så den summan kan inte vara ett mål för mig.

Nu har jag 0.18 i Snöbollskvot, beräknat på 33 000 kr i utdelning senaste 12 månaderna och 180 000 i insättningar. Mitt sparande står således för den absolut största delen av tillväxten. Om 6-7-8 år så kanske jag uppnår 1.0 i Snöbollskvot, och det ska firas. Jag är så pass förtjust i denna kvot att jag tror att jag även kommer fira 0.5 i Snöbollskvot. Då står utdelningarna för en tredjedel av tillväxten medan insättningarna står för två tredjedelar.

Om man av någon anledning minskar sina insättningar och inköp så kan det göra att man plötsligt uppfyller ett snöbollsmål, och det är ju märkligt. Om jag börjar spara mindre så tänker jag därför i mina beräkningarna använda mig av all time high på insättningar rullande 12 månader. Engångsintäkter som t.ex. ett arv eller försäljning av bostad tänker jag inte använda i beräkningarna även om det ger en ökad insättning.



MVH /GI

Utdelningar under februari

Som jag misstänkte i slutet av januari så har jag inte lyckats med mitt mål att få minst 2000 kr i utdelning i februari (och alla månader under 2018). Egentligen inget att hänga läpp över då jag fick en utdelning i januari som jag hade trott skulle komma in under februari. Men att börja pussla med kreativ bokföring bara för att uppnå mina egna mål vore ju för lågt.
Jag kan också trösta mig med att flera andra ekonomibloggare verkar tycka att det är svårt att öka utdelningarna i just februari.

Tidigare har jag bara tittat på nettot efter dragen källskatt, men om Nordnet (som har majoriteten av mina innehav) hakar på Nordea och ger källskatten åter efter 6 veckor så kan jag börja att bara räkna med bruttot. Det hade varit najs, men jag tror inte att det kommer hända. Snarare så antar jag att Nordea ligger ute med dessa pengar för att vinna kunder och om de får många kunder med stora summor källskatt så misstänker jag att de kommer närma sig Nordnet och Avanza som levererar retur på källskatt efter cirka 75-100 veckor.

Glädjande är att TD bank nyligen meddelat en stor kommande utdelningsökning, på cirka 11%. Utdelningshöjningar samt inköp av ffa H4ZA Euro Stoxx 50 gör att februari 2019 redan nu verkar klara 2000 kr. Kanske måste ribban höjas, men det behöver jag inte besluta om förrän i december.

För att trösta mig när jag missar ett utdelningmål så tittar jag på en skön video.

/GI

Inköp nya bolag

Har i svallvågorna efter februaris börsnedgångar känt mig lockad att köpa mer REITs (som redan var nedtryckta) men jag tror att de kommer fortsätta att vara billiga under våren, varför jag fokuserar annorlunda i februari.
Har initierat små poster i tre nya bolag. Inga klassiska utdelningsföretag, utan istället fokus på tillväxt. Även fyllt på i ett litet innehav som får klassas som förhoppningsbolag.

4 Visa för 3800 kr
3 Mastercard för 4100 kr

Ganska högt värderade och mycket låg direktavkastning, men bör ha bra tillväxt på både kort och lång sikt. Kontantanvändning minskar snabbt i västvärlden, e-handel ökar och i U-länderna växer medelklassen. Utdelningarna har växt med med cirka 20% varje år. Jag tror att både V och MA är den typen av företag som man aldrig köper om man envisas att bara köpa billiga bolag. Min ambition är att sakta öka, så att V och MA utgör vardera 1% av portföljen. Dessa två innehav är en del i min strävan att inte enbart köpa bolag som har hög utdelning idag, utan också köpa de som kan antas ha bra utdelningstillväxt framöver.

3 Schouw & Co för cirka 2500 kr

Danskt investmentbolag med ffa helägda dotterbolag. Låg utdelningsandel och direktavkastning (1,9%) men med stark tillväxt. Cirka 50% av intäkter kommer från försäljning av fiskmat (ffa till laxodlingar). Min ambition är att SCHO på sikt ska kunna utgöra 1-2% av portföljen. Aktieingenjören har skrivit ett bra inlägg om företaget.

57 Climeon för 3000 kr

Ett svenskt förhoppningsbolag där jag sedan tidigare har en minimal post. De har en banbrytande teknologi att omvandla spillvärme till elektricitet. Smart och miljövänligt. Har än så länge ffa levererat sin apparat till rederier, som ju har spillvärme från motorerna samt behov av elektricitet. Jag hoppas att Climeon kan leverera och växa sig starka, men måste erkänna att det är ett mycket ungt och obeprövat bolag.

Fortsätter även med automatiska courtagefria månadsinköp i ETFer och Nordnets Superfonder för cirka 4800 kr per månad.

/GI

Känslan av belåning i börsnedgång

Att fokusera på utdelningar har som bekant flera fördelar. När man får en börsnedgång efter flera år av uppgång, så är det nog lättare att tänka klart om man gillar utdelningarnas storlek snarare än portföljens storlek. Efter att i åratal kartlagt sina utdelningar snarare än portföljvärdet så kanske små börsras känns mindre dramatiska.

För egen del så har jag cirka 10% belåning på min portfölj. Belåningen är hos Nordnet och räntan är bara 1%, och jag har en väldigt god marginal till belåningsnivån som ger ökad ränta. Trots god marginal så har jag de senaste dagarna inte kunnat låta bli att fundera kring hur portföljen och humöret kommer utvecklas om den senaste börsnedgången är början på en mer långvarig börsnedgång.

Att det är psykiskt påfrestande med belåning i samband med börsnedgång har många vittnat om och därför har jag haft en lista med innehav som jag ska sälja "vid behov". Där fanns en preff-ETF, SIR Royalty Income Fund och Chatham Lodging trust. Börsvärdet på dessa 3 innehav motsvarade cirka 25% av min belåning.

Preff-ETFen gjorde jag mig av med i slutet på december när jag förtvivlat gärna ville köpa mer andelar i fina ETFer innan möjligheten till nya inköp försvann vid årsskiftet. Pengarna användes därmed inte till att minska belåningen.

På sistone har nedgången i REITs gjort mig allt mer sugen på att öka i Realty Income och HCP. Nedgången de senaste dagarna fick mig att skrida till verket. Om nedgången är början på en längre nedgång så är det bäst att ha innehav som man verkligen tror på. Och om det bara är ett litet hack i kurvan så skadar det inte att göra sig av med något man ogillar, till förmån för något man gillar. Chatham Lodging och SIR Royalty har båda en hög månatlig utdelning men nästan ingen utdelningstillväxt vilket är anledningen till att de var på potentiella sälj-listan. Det kändes väldigt bra när jag idag sålde dessa 2 innehav och ökade i Realty Income och HCP för pengarna. Jag hoppas att det inte bara var allmän köp-och-sälj-glädje, utan att känslan på något sätt korrelerar med beslutets vettighet.

Det har uppenbarligen varit svårt för mig att minska belåningen genom att sälja innehav. Det har har vid upprepade tillfällen känts helt rätt att sälja för att kunna öka i ett annat innehav. Och nu i nedgång så önskar jag att jag hade utrymme att öka. Men det utrymmet är redan utnyttjat.

Det är kanske rimligt att vara förberedd på en 50%-ig börsnedgång. Men belåningsvärdet på olika aktier och fonder kan sjunka samtidigt som kursen sjunker och därför är det svårt att räkna ut hur mycket nedgång en belånad portfölj tål. Börsnedgång 2,5% om dagen de senaste dagarna har gjort mig lite avundsjuk på de som har en krigskassa snarare än belåning, men jag är samtidigt väldigt glad för de utdelningar och den värdetillväxt som jag redan fått, med lånade pengar.

Att byta strategi titt som tätt är sannolikt dåligt. Jag ska därför satsa på att behålla min procentuella belåningsnivå även i nedgång, genom att göra insättningar (inte sälja). Jag har i nuläget inte inkomster till att parera snabba nedgångar fullt ut, men det är ändå rimligt att försöka.

På längre sikt så ska jag formulera en strategi för hur min belåning ska utvecklas när portföljen växer. Spontant så tror jag att den procentuella belåningen måste minska men totalsumman belåning kan kvarstå, när portföljen växer. Idag tror jag att jag kan hantera en svart svan men det blir svårare om belåningen motsvarar en miljon istället för ett hundra tusen.

MVH /GI

Månadens utdelningar och inköp

Under januari har jag fått 21 utdelningar och även räntor från 2 håll, som adderat upp till 2443 efter skatter. Nöjd med att få tydligt över 2000 kr, vilket är ett mål för varje månad under 2018. Utdelningen från Canadian Imperial Bank trodde jag skulle landa på kontot i början av februari så nu kanske jag inte klarar 2000 kr i februari istället.

Utdelningar januari 2018:

 

	(LIT) Global X Lithium and Battery tech	352
	Disney	191
	National Grid PLC (NGG)	175
	Bank of Nova Scotia (BNS)	212
	Brookfield Renewable Partners (BEP.UN)	184
	Cisco Systems	131
	CyrusOne (CONE)	74
	Crown Castle (CCI)	34
	GSK PLC	183
	Hemfosa	185
	Iron Mountain (IRM)	120
	(IUSA) iShares S&P 500 UCITS ETF USD	22
	(IUSZ / ISF) iShares Core FTSE 100 UCITS ETF GBP (Dist)	118
	Pepsico	60
	Canadian Imperial Bank...  (CM)	175
	A&W Revenue Royalties Income Fund (AW.UN)	46
	Boston Pizza (BPF)	93
	SIR Royalty Income Fund (SRV)	52
	Northwest Healthcare  (NWH.UN)	95
	Chatham Lodging Trust (CLDT)	46
	Realty Income (O)	96
	Lendify (ränta)	69
	Kameo (ränta)	10
	Brutto	2 723
	Netto	2 443

Köp/sälj januari 2018:
Under januari så tröttnade jag på att oroa mig för butiksdöden och sålde mina minimala innehav i HM och Clas Ohlson. Mycket möjligt att jag nu gjort klassikern att sälja på botten, men jag slipper iallafall grubbla kring dessa två företags framtid vilket är skönt.

För frigjorda pengar köpte jag 20 Iron Mountain (6000 kr), 4 Kinnevik (1100 kr), 6 Skanska (1100 kr) och 10 Handelsbanken (1100 kr). Fyra företag som jag tror på, på både 5, 10 och 20 års sikt.

Köpte ytterligare lite mer Skanska (10 st för 1600 kr) efter kursdipp på 8%.

Har även ökat i mitt minsta REIT-innehav, 4 Crown Castle (3400 kr) som dragits ned i den allmänna REIT-nedgången. Crown Castle tillhandahåller infrastruktur för mobil trådlös kommunikation där behoven sannolikt kommer fortsätta att öka oavsett hur räntan utvecklas. Jag tänker mig att både självkörande bilar, underhållning och samhället i övrigt kommer kräva mer och snabbare trådlös kommunikation.

Investerade även 2500 kr (250 Euro) i internationella P2P-lån via Mintos.

Fortsätter med mina automatiska och courtagefria månadsköp i ETFer (2500 kr) och svenska, finska och norska superfonderna på Nordnet (800 kr).

MVH /GI

P2P-utlåning

Sedan några månader tillbaka så har jag provat att investera i P2P-lån. Fenomenet och marknaden är förhållandevis nya och därför verkar det sannolikt att inte alla aktörer kommer överleva eller bevaras i sin nuvarande form. De större aktörerna kan antas ha en större chans att klara sig och därför har jag i första hand intresserat mig för dem.

Poängen med P2P-utlåning är (för mig) att få ett tillgångsslag med väldigt stabil värdeutveckling men utan korrelation till aktiemarknaden. Jag tänker mig en liknande stabilitet som korta räntefonder men värdeutveckling ungefär som preferensaktier.
Vidare så vill jag att P2P-investeringarna ska sköta sig själva i ganska hög grad samt att man ska kunna sprida riskerna på ett stort antal lån. Låntagarna är ju trots allt ofta privatpersoner som av någon anledning inte får billiga lån. Tidigare problem med att sköta sin ekonomi kan antas vara vanligt när det gäller privatpersoner som tar dessa lån. Att låna ut mycket till en enskild låntagare måste därför betraktas som en onödig risk

Jag har valt att inte plågas över eventuella etiska problem med att jag som relativt välbärgad och mentalt stabil lånar ut pengar till fattiga människor med sämre impulskontroll (genomsnittliga deltagare i Lyxfällan). Det verkar ju vara en naturlag att den dåraktige och hans pengar skiljs åt, och här ser jag mig som en passiv agent som får stabil värdeutveckling när andra tar lån.

Plattformar för P2P-lån:

Lendify
Lendify verkar vara den största aktören på den Svenska P2P-marknaden. Kanske är det storleken som fått Lendify att höja sina avgifter så att man idag som investerare bara får drygt 5% på lån med lång löptid. Till Lendifys försvar så kan man nämna en ovanligt fin och välfungerande hemsida och den ”försäkring” som finns inbyggd i deras vanligaste kontotyp, autoinvesteringskontot. Försäkringen uppges täcka förlust av återbetalning (amortering) om ett lån inte betalas. Den ränta som man förlorar under de månader som det tar innan lånet sagts upp, täcks dock inte.

Syftet med lånen varierar mellan att lösa gamla lån, köpa bil och ren konsumtion (semester). Alla lån har en från början bestämd löptid, och både ränta och amorteringar betalas månadsvis.

Att låna ut via Lendify är mycket enkelt om man använder deras autoinvest-funktion som är väldigt smidig. Pengaflödet in på kontot, från räntor och amorteringar, återinvesteras automatiskt i nya lån. Med denna funktion så lånas ofta 100-400 kr ut till vardera låntagare. Många lån med låg summa är bra trots att Lendify även har sin förlustfond som skyddsnät.

Man kan även välja manuell investering, då man väljer utlåningar helt själv, men då finns det ingen förlustfond vid inställda betalningar. På andrahandsmarknaden för Lendifylån så har jag sett manuella lån med mer än 50 000 kr till en enskild låntagare som sedan slutat betala. Det blir en väldigt tråkig överraskning för långivaren, så därför rekommenderas autoinvest (och inte manuell investering). Ur risksynpunkt så kan det såklart även vara ok att investera manuellt i många lån, men det innebär för mycket arbete.

På Lendifys andrahandsmarknad kan man köpa och sälja låneportföljer. Denna funktion är helt nödvändigt om man vill få ut sina placerade pengar i rimlig tid. Att sakta styra om sina långa lån mot korta lån för att sedan börja plocka ut pengar är ju möjligt men tar lång tid och viss arbetsinsats. På andrahandsmarknaden finns en del riktigt dåliga portföljer som folk vill bli av med, men tyvärr så kan inte säljaren bestämma priset fritt utan måste hålla sig relativt nära den totala utlånade summan. En kass portfölj som borde säljas för 50% av utlånat värde kan därför ligga till försäljning för 92% av utlånat värde.

På Lendify så har jag 15 000 kr investerat, fördelat på cirka 45 lån, som tillsammans ger cirka 5,5% årlig ränta. Lendify kommunicerar direkt med skatteverket, så jag ska inte behöva fylla i ränteintäkterna i deklarationen själv.

Kameo
Kameo förmedlar lån mellan långivare, och företag i byggbranschen. Detta skiljer sig från många P2P-aktörer som huvudsakligen ger lån till privatpersoner. Kameolånen ger ofta 5-10% årlig ränta (ofta kring 10%) och verkar vara en slags topplån till byggföretag. Marken eller byggnaden är ofta säkerhet för lånet. Den totala lånesumman är ofta mellan 2 och 10 miljoner, så här finns det möjlighet att låna ut stora summor till enskilda projekt, om man vågar. Kameo har en Svensk och en Norsk gren som hanteras via olika svenska och norska konton hos Kameo.

Att komma igång är enkelt, men det finns ingen autoinvest-funktion så man måste bevaka hemsidan och anmäla intresse på alla projekt som man vill låna ut till. Tanken är nog att man lånar ut ganska stora summor till ett fåtal projekt, och då är det ju inget problem att bevaka och vänta. Om man som jag vill investera små summor i många olika lån så blir det lite för mycket arbete med bevakning och intresseanmälningar. Minsta summan som man kan låna ut är 500 kr, vilket är ok, men man kan bara låna ut multiplar av 500 kr (t.ex inte 550 kr), vilket gör att intjänad ränta behöver nå 500 kr för att ränta på ränta-effekten ska börja arbeta. Efter att man har fått 50 kr i inbetald ränta så kan man ju så klart sätta in 450 kr (och låna ut 500 kr) men det kräver lite för mycket engagemang.

De projekt som jag har sett ger räntebetalning månadsvis och full återbetalning av lånebeloppet först när lånet avslutas (ofta 12-18 månader). Enbart ränta (och ingen amortering) månadsvis gör att det behövs en större investering för att få ett stort pengaflöde varje månad.

Att låna ut i Norge i Norska kronor skulle ge en riskspridning för mig, men min bank tar 200 kr i avgift för överföring till mitt Norska Kameokonto. Man kan dock sätta in pengar på sitt Svenska Kameokonto och sedan överföra till sitt Norska Kameokonto och då är avgiften bara 50 kr. Jag antar att växlingskurserna är normala.

Kameo har ingen graf eller annan visualisering över hur mycket man tjänat på sin utlåning, och ingen uträkning av genomsnittsräntan och genomsnittlig löptid på de utlåningar man har.

I nuläget så har jag 3000 kr investerat via Kameo, i 6 bygglån. Min plan var att låna ut 500 kr till varje svenskt projekt som dök upp tills jag har en Kameoportfölj på cirka 20000 kr, och sedan göra samma med norska projekt. Kanske skulle det ta 12 + 12 månader, men jag avbröt efter 2 månader p.g.a. för hög arbetsinsats. Jag vill att mina P2P-investeringar sköter sig själva, via autoinvest-funktioner och att oinvesterade pengar inte ligger och skräpar på kontot. Om Kameo hade en autoinvest-funktion och kunde hantera andra belopp än multiplar av 500 kr så hade jag fortsatt att investera trots avsaknad av grafer. Men i nuläget innebär det för mycket arbete (för den som vill göra många små utlåningar). Det finns ingen andrahandsmarknad så jag kommer ha kvar mina lån i något år till.

Mintos
Mintos är Europas största förmedlare av P2P-lån och skiljer sig från övriga aktörer genom att förmedla investering i lån via många olika utlånande företag i flera olika länder. Investeringar kan skötas manuellt eller med Auto Invest som ställs in efter olika parametrar t.ex. land, typ av lån, räntenivå etc. Minsta summan att låna ut är 100 kr/10 Euro eller ungefär samma summa i andra valutor. Räntor och amorteringar betalas månadsvis och ränteintäkterna är ofta 10-14% årligen.
Det finns en oerhörd mängd lån att investera i vilket gör att pengarna kan placeras relativt snabbt även om man har ställt in Auto Invest-funktionen lite snävt. Man kan i realtid se hur många lån som passar vissa kriterier men det finns även en knapp för diversifiering (på/av) som kan göra att den optimala summan per lån blir för låg och då lånas inget ut. Detta drabbade mig men supporten löste detta mycket vanliga problem inom kort. Tricket är att behålla diversifieringen på, men att ange en större kontostorlek än man har, för då kan autoinvest-funktionen låna ut den önskade summan (i mitt fall 10 Euro) till varje låntagare utan att varje enskilt lån anses utgöra en för stor andel av den angivna totalstorleken på kontot.

För att få tillgång till många lån så har jag valt att använda Euro som valuta på Mintos. För min bank var det en enkel överföring utan avgift och det tog 2-3 dagar innan pengarna var på Mintos-kontot.

Mintos har många fördelar: Lågt minsta investeringsbelopp, relativt hög ränta till investeraren, diversifiering över olika låntyper, länder och valutor samt autoinvest-funktion med detaljstyrning. Även en mycket stor mängd lån att investera i. Om man t.ex. bara vill investera i georgiska billån med bilen som säkerhet så finns det just idag 25 lån att investera i.

En eventuell nackdel kan vara att flera olika valutor ger dolda växlingskostnader, men kanske är det irrelevant så länge jag får mina amorteringar och min förutbestämda ränta.
Det finns ingen "fond" för att ersätta investerare vid förluster, men man kan välja att enbart investera i lån med säkerhet för att minska risken. 100 kr som minsta lånebelopp gör också att man kan ha många små utlåningar och därmed relativt små problem om enstaka lån inte återbetalas.

 Botswana, Moldavien och Albanien finns representerade bland mina lån.

En farhåga jag har är att låntagare i Östeuropa och utanför Europa är sämre på att betala sina lån än vad många västerlänningar är. Sannolikt beror betalningsviljan på vilka reprimander som samhället kopplat till inställda betalningar. Systemet med betalningsanmärkningar och kronofogde kanske inte fungerar på samma sätt i Albanien som i Sverige. Detta återstår att se. Jag har inte begränsat mig till Västeuropa och lån med säkerhet men kommer antagligen göra det om jag får orimliga förluster i länder som jag har fördomar mot.

Jag har bara investerat i lån via Mintos i någon vecka, och än så länge bara 250 Euro, men är mycket imponerad och nöjd. Jag kommer fortsätta att placera via Mintos med intentionen att ha flera procentenheter av min totala portfölj i en stor mängd små internationella lån.
Ihållande Investeringar har skrivit mer om Mintos.

MVH /GI