Hitta nästa inköp utifrån valuta, geografi och sektor

Sett över en tioårsperiod så förefaller USD dyr jämfört med hur SEK har utvecklat sig mot CAD och EUR. Samtidigt så är det svårt att se hur valutor och eventuella handelskrig kommer utveckla sig och för att bearbeta läget så har jag uppdaterat från vilka länder eller regioner jag får mina utdelningar och hur mina innehav fördelar sig över olika sektorer.

Framåtblickande så förväntar jag mig cirka 49 000 kr i utdelningar kommande 12 månaderna. De fördelar sig tungt på USA men läger man ihop alla europeiska länder så har jag mer utdelningar från Europa än från USA.



Det är ett tag sedan jag gjorde denna genomgång och jag hade förväntat mig en lite större portion från World/EM, men samtidigt så vet jag att många inköp sista halvåret har varit just amerikanska aktier.

När man tittar på hur portföljens värde fördelas på olika sektorer så ser man att jag har väldigt lite av energi, material och telekommunikation. Men i övrigt så tycker jag att fördelningen är helt ok.

 

Vad ska man göra med dessa siffror? Jag upplever inte att de är jätteskeva åt något håll förutom att jag skulle vilja ha mer Asien (läs World/EM) och energi och telekommunikation. Kanske borde även hälso-sjukvård kunna få öka lite.

Att korrigera upp Asien/EM innebär i praktiken mer inköp av ETFer, och även om billiga ETFer är bra så är det ju roligare med specifika bolag och deras aktier. Min andel Europa är jag nöjd med. Jag är nöjd med att att Sverige ligger kring 20% av portföljen. Den kanadensiska andelen av portföljen kan få öka en del. Den kanadensiska dollarn är inte påtagligt dyr och Kanade har ganska många stora och stabila företag med bra utdelning. En annan viktig faktor är hur lätt jag kan hitta bra info om bolagen och där ligger Kanada också bra till. Jag hittar värdefull Kanada-information via bl.a. Dividend Earner och Dividend Growth Investing & Retirement som tillhandahåller ett excel-ark med massor av info. Grundläggande siffror på kanadensiska företag kan man se på The Globe and Mail.
Tittar man på en valfri Kanada-fond eller de största bolagen så ser man att energi och bank dominerar Kanadas börs. Jag har tidigare undvikit de oljetunga kanadensiska bolagen men jag har en rimlig andel av de 6 största kanadensiska bankerna.

Tårtdiagrammen ovan har fått mig att titta närmare på telekommunikation och energi i Kanada.

Inom telekommunikation så domineras marknaden totalt av tre operatörer: Rogers, Telus och Bell Canada (BCE). Här upplever jag att alla tre är ok köp men inga klockrena fynd. BCE upplever jag som mest köpvärd i nuläget.

Inom energi så är kurserna överlag nedtryckta och det finns många bolag att titta på, men här upplever jag att pipelineföretaget Enbridge sticker ut pga sin stora storlek och fina historik.

Jag har länge upplevt att det är lite smutsigt att ha olje/gas-innehav men nu har jag ändrat åsikt. Nu tycker jag att det är konsumenternas och politikernas ansvar att styra efterfrågan och produktionen i hållbar riktning och att olje-gasföretagen/leverantörerna inte kan förväntas ändra sin produktion snabbare än konsumenterna och politikerna vill. Jag vet inte om kommande förändringar handlar om att pumpa ned CO2 i berggrunden där den sakta omvandlas till mineral, plantera stora mängder skog eller att folk efterfrågar en större andel förnybar energi, men oavsett så kommer det levereras ganska mycket naturgas i pipelines över Nordamerika i ganska många år till.

Jag har sett hur man bygger hus i Kanada 2018, och trots kalla vintrar så verkar alla boningshus bara ha cirka 15 cm tjocka väggar och isoleringen kan omöjligen vara lika effektiv som i nybyggda svenska hus. All uppvärmning av bostadshus verkar ske via en naturgasdriven panna i varje hushåll. Min slutsats är att företag som Enbridge kommer att ha många goda år framöver, och att omställningen till förnybar energi sannolikt inte kommer plötsligt i huvuddelen av Nordamerika.

Att energibolag har nedtryckta impopulära aktier sedan några år, att CAD är ok värderad och jag sedan tidigare är underviktad på energibolag gör att jag starkt överväger att Enbridge blir mitt nästa inköp.

MVH /GI

Utdelningar i juni och lite inköp

Under juni 2018 så fick jag 4859 kr i bruttoutdelningar (och P2P-räntor), vilket motsvarade 4321 kr efter källskatt och andra avgifter. Förra året fick jag 3312 kr i nettoutdelningar i juni, och ökningen 2017 - 2018 var hela 30%.

Jag är nöjd med hur utdelningarna och börskurserna har utvecklats under det första halvåret. Många har farhågor om en större korrigering eller krasch under 2018 men det finns kunniga bedömare som ser sannolikheten som liten. Själv har jag ställt mig neutral till eventuell krasch och jag har behållit min belåning på cirka 10-15%, i linje med devisen att mer har förlorats på att invänta korrigeringar än på själva korrigeringarna.

 

Har gjort några inköp under juni:
Köpte 4 st 3M för cirka 7000 kr.
Köpte 31 Nordea för cirka 2650 kr.
Köpte 5 NIBE för cirka 450 kr.


3M har en fin historik och jag förväntar mig stadigt stigande utdelningar i många år framöver. Kursnedgången senaste halvåret ser jag som ett bra tillfälle att öka.
Angående Nordea så har jag ganska lite svensk bank och ser nuvarande  kurspress som ett bra tillfälle att öka mitt lilla Nordea-innehav.
NIBE är ett av de mindre svenska bolagen som jag sakta vill öka i, och där jag valt att köpa små poster då och då snarare än att vänta på en kursdipp.

MVH /GI

Fått tilldelning Hernö Gin

Julaftonskänsla idag när jag såg att jag fått tilldelning i Hernö Gins senaste nyemission!

Företaget vill dels ha fler aktieägare och dels bygga ett nytt besökscenter, och har därför gjort en nyemission. Inget desperat med detta, och det finns inga ekonomiska problem vad jag kan se. Försäljningen ökar starkt och priserna fortsätter att trilla in. När suget efter världens godaste gin når resten av världen så bör ju försäljningen öka ännu mer. Man skulle kunna kritisera den höga värderingen i emissionen men jag tror starkt på kraftig tillväxt och accepterar i detta fall ett högt P/E.

Jag hade skrivit upp mig på 250 aktier och fick alla 250. Inget courtage och med 37,5 kr per aktie så gick kalaset på 9375 kr. Egentligen så skulle jag vilja ha 3 ggr så mycket av detta företag, men det fanns inte utrymme för större utsvävningar. Aktien är onoterad och det känns bara bra tycker jag! Företaget vinner ständigt nya priser för sin gin, och nu kan jag fokusera på dessa framsteg istället för att se om Mr. Market vill handla upp eller ner aktien.

På några års sikt så tror jag att Hernö Gin kommer att noteras, men jag har inte bråttom. De verkar i alla fall ha bestämt sig för att ha en generös utdelningspolicy, och det är ju mycket trevligt om ett företag kan lyckas med både stark tillväxt och goda utdelningar. Innan det blir utdelningar så vill jag nog besöka företaget, för att få se insidan medan det fortfarande är ett ganska litet företag.

Blir spännande att följa mitt första onoterade innehav! Och att gå och köpa min första flaska!

MVH  /GI

Utdelningar i maj och lite inköp

Utdelningarna i maj adderade upp till 7399 brutto, vilket blev 6390 efter skatter och avgifter. Ökningen av nettoutdelningar från maj förra året är 19%.


Utdelningar maj 2018:

	Sampo	1 380
	Munich Re	542
	Kinnevik B	470
	Investor	416
	Atlas Copco B	406
	Omega Healthcare	402
	HCP	356
	BASF	356
	Senior Housing Properties Trust	306
	Marine Harvest	303
	BMW	287
	Realty Income	197
	Royal Bank of Canada	185
	ASSA B	182
	Fenix Outdoor	180
	Welltower Inc.	175
	National Bank of Canada	165
	Starbucks	153
	Apple	146
	Porsche Automobil Holding SE	144
	Bank of Montreal	127
	Toronto-Dominion Bank	118
	Northwest Healthcare	99
	Boston Pizza	98	Sålt
	A&W Revenue Royalties Income Fund	48
	NIBE	24
	Mastercard	7
	Lendify (enbart räntan)	74
	Mintos (enbart räntan)	23
	Kameo (enbart räntan)	31
	Tot brutto 2018	7399
	Utl. Kupongskatt och övriga avgifter	1009
	Tot netto 2018	6390

Har även ökat andelen tobak/nikotin i portföljen. Kassakon cigaretter verkar sakta minska men trots att denna trend pågått många år så minskar inte tobaksbolagens vinster. Och alternativa produkter såsom vape och snus har  potential att öka mer än cigaretter minskar. På dessa prisnivåer tror jag att tobak/nikotinbolagen är en god affär om placeringshorisonten är mer än enstaka år. Ibland spekuleras det att tobaksbolagen borde ge sig in på cannabismarknaden för att få tillväxt. Själv är jag nöjd om dom ökar utbudet av nikotinprodukter som har en klart bättre hälsoprofil än cigaretter.

Köpt 30 Altria (MO) för cirka 13 500 kr.
Köpt 30 British American Tobacco (BTI) för cirka 13 500 kr.

Har även tecknat mig för några hundra aktier i Hernö Gins emission, till ett värde av knappt 10 000 kr. Får se om jag får något. Borde rimligtvis vara en väldigt populär emission  med tanke på alla priser som Hernö Gin vinner och hur försäljningen utvecklas. Även om aktien inte är noterad så förväntar jag mig att notering sker om något/några år. P.g.a. alla vunna priser förväntar jag mig fortsatt tillväxt och företaget verkar redan nu bestämt sig för att vara en bra utdelare.


MVH /GI

Sparkvot och ekonomisk frihet

Begreppen förmögen och rik är lite oklara men förmögenhetsskatten, som togs bort 2007, började tas ut vid 1,5 miljoner kronor i totala tillgångar. De flesta sparare skulle nog mena att man inte är förmögen eller rik vid den summan, men att man är en bra bit på väg. Begreppet ekonomiskt fri är lite tydligare då det verkar betyda att man inte behöver arbeta för att behålla den levnadsstandard som man har. Att förmögenhet och stora inkomster ofta blandas ihop är ju ingen nyhet, men det är lika fullt irriterande när journalister inte kan hålla isär begreppen.

Sydsvenskan blandar ihop begreppen förmögenhet och lön, eller har Adele mest i båda kategorierna?

Hur fel det är att blanda ihop inkomst och tillgångar illustreras väl av Adels kollega Amy Winehouse som enligt dokumentären Amy brände oerhörda summor på knark och hotell samtidigt som hon hade oerhört höga inkomster. Trots att inkomsterna var skyhög så blev inte Amy rik under sin livstid. Efterlevande var t.o.m. tvungna att ta lån för att betala hennes skulder och rida ut problemen. I och med att Amys utgifter avstannade när hon dog, medan intäkterna fortsatte så kan man anta att dödsboet blev rikt.

Så det borde vara tydligt att höga inkomster inte räcker för att bygga en förmögenhet eller bli ekonomiskt fri. Många vill bli ekonomiskt fria, så att dom kan ha en viss levnadsstandard, utan att behöva arbeta. Hur mycket pengar som krävs för att uppnå denna nivå av ekonomisk frihet kan man både grubbla och gräla över. Själv tänker jag att när 4% genomsnittlig utdelning från aktier täcker alla utgifter så är man nära ekonomisk frihet och när man har ytterligare 50% i tillgångar så är man ekonomiskt helt fri. Marginal behövs för att ge känslan av frihet. Och om man fortsätter jobbar så är det inte för att finansiera sina utgifter. Vilken summa man behöver varje månad är inte det primära. Primärt är istället vilken levnadsstandard som man behöver för att vara nöjd, och hur stor del av inkomsterna som behövs för att täcka utgifterna för den standarden.

Dom som vill spara ihop en tillräcklig summa för att klara sig på utdelningarna brukar ofta beräkna sin sparkvot. Och att uppnå eller hålla en viss sparkvot kan bli ett stort mål. Så länge som man är ärlig mot sig själv i hur man beräknar sin sparkvot så kan den bli mer än ett mål. Sparkvoten kan nämligen visa hur lång tid det tar att bli ekonomiskt fri. Då sparkvoten visar hur mycket av inkomsterna som man sparar så visar den indirekt även hur mycket man bränner. Förutsatt att man har samma inkomster och utgifter över tid så kan därför sparkvoten visa hur många år det tar att nå sin målsumma.

Relationen mellan sparkvot och tid till ekonomisk frihet med oförändrade utgifter. I modellen har man 150% av summan som krävs för att leva på 4% utdelningar. Besparingarna har beräknats växa 8% årligen.

I grafen (som är plottad med värden för varje 5% i sparkvot) kan man se att relationen mellan sparkvot och tid till ekonomiskt oberoende är ganska linjär om man har 25% eller mer i sparkvot. Om man sparar 30% av inkomsten och har 8% total tillväxt årligen så är man med min definition ekonomiskt fri efter 30 år. Sparar man istället 50% så tar det 20 år. Och om man är en bad-ass och sparar 72% av inkomsterna så tar det bara 10 år att bli ekonomiskt fri.

Men man får inte glömma att den friheten är beräknad på den levnadsstandard man hade under sparperioden. Så om man ätit skulor och tjuvat toapapper från biblioteket under sparperioden så får man fortsätta med det när man är ekonomiskt fri. Och om man får några barn mitt i resan så faller kalkylen pladask. Jag har valt att räkna på 50% större tillgångar än vad som egentligen krävs för att leva på 4% utdelningar. Anledningen är att goda marginaler är viktigt om man ska känna sig helt fri och obekymrad. Och om världen skulle gå in i en rejäl ekonomisk kris så som The Great Depression på 30-talet så ska man inte behöva stå i kö för att få mat gratis. Man ska snarare kunna vara den som är mätt och trygg och organiserar matutdelningen.

Kö för att få gratis bröd 1931 på Manhattan.

Jag har inte räknat noga på min sparkvot men jag tror att den legat kring 40% de senaste åren. Sparandet har pågått några år och jag gissar att det tar ytterligare cirka 15-20 år innan jag uppnått min konservativa nivå av ekonomisk frihet (11,1 miljoner kr). Antagligen så kommer jag fortsätta att jobba även efter att jag blivit ekonomiskt fri, men kanske deltid istället för heltid.

MVH /GI

Ett nytt innehav och fyllt på i andra

Även om börserna gått upp i många år och många bedömare ser en större korrigering i kristallkulan så är det ganska många fina amerikanska bolag som är billiga nu. Och när det är billigt så ska man ju handla. Därför har jag tagit in ett nytt bolag: Kimberly-Clark (KMB).

Kimberly-Clark är USAs motsvarighet till Essity, med en mångfald av olika pappersprodukter som ger stabila intäkter. Behoven av snytpapper, blöjor och torkpapper är ju ganska stabilt över konjunkturcyklerna. Som kvitto på fantastiskt stabil intjäningsförmåga så har utdelningarna höjts årligen sedan 1973. Börskursen har historiskt utvecklats ungefär som Dow Jones, förutom senaste 1-2 åren då KMB tappat kurs. Som följd har direktavkastningen stigit och är nu cirka 3,8%, den högsta på 6 år. Jag tror detta är ett fint tillfälle att gå in i denna defensiva och stabila utdelare. Även om västvärlden knappt kan förbruka mer servetter så har KMB internationell närvaro och ökat välstånd i U-länder ger sannolikt ökad försäljning av blöjor mm.

Köper 15 KMB för cirka 13 600 kr.

Ökar även min P2P-investering på Mintos med 250 Euro. Valutakurserna talar egentligen för att undvika att köpa Euro just nu, men jag kan inte bedöma hur länge kronan kommer vara svag och via Mintos så får pengarna fin och stabil tillväxt med cirka 11-12% per år, och med välfungerande autoinvestfunktion så sätt alla pengar i arbete. Om allt fungerar bra så kan Mintos sakta få bli flera procent av min portfölj, och på lång sikt så brukar man ju säga att valutasvängningar jämnar ut sig. En större fråga är hur jag ska redovisa intjänad ränta vid nästa deklaration. Om det inte rapporteras automatiskt så är det ju lockande att strunta i att deklarera denna ränteintäkt. Även om risken att bli upptäckt är liten så vill jag ogärna bli uthängd i media och klassad som osolidarisk skattesmitare. Därför så måste jag nog lista ut hur jag ska räkna på växelkurserna. Ränteintäkter i Euro har jag varje vecka, men att hålla reda på hur växelkurserna ändrats varje vecka är knappt värt mödan. Kanske kan jag hitta info om den årliga genomsnittliga växelkursen, för det vore ju onekligen det lättaste sättet att undvika skampålen.

Investerat i P2P-lån via Mintos, för 250 Euro.

Efter att jag upptäckt att Bakkafrost inte är ett norskt bolag, utan färöiskt med 35% källskatt, så sålde jag mina 19 aktier för cirka 10 000 kr och lade pengarna på Marine Harvest istället. Behåller exponeringen mot lax och NOK och får lite bättre direktavkastning samt utdelning x4.

Köper 50 Marine Harvest för cirka 10 000 kr.

En fördel med att ha många innehav kan ju vara att man inte upptäcker småsaker som hade gett onödig oro. En nackdel är å andra sidan att man kanske inte upptäcker sådant som man borde. Förra året noterade jag att Yara sänkte utdelningen ganska ordentligt och tänkte att jag skulle hålla koll på utvecklingen. Tyvärr glömde jag bort detta och ett år senare så noterar jag nu att Yara gör ytterligare en kraftig sänkning av utdelningen. En snabb koll i årsredovisningen ger mig ingen bra förklaring till problemen. Även om det kanske handlar om cyklisk efterfrågan på konstgödsel så hade jag önskat att bolagets intäkter var så pass stabila, och utdelningsandelen så pass låg, att man kunde undvika stora utdelningssänkningar två år i rad. Alternativet till att behålla Yara är tilltalande nu när så många bra utdelningsbolag är billiga. Säljer därför mina 30 Yara för cirka 11 000 kr. Köper PepsiCo för pengarna. PEP har precis som KMB höjt utdelningarna årligen i 45 år, och det känns tryggare än att behålla Yara.

Köper 14 PepsiCo (PEP) för cirka 12 000 kr.

MVH /GI

Utdelningar i april och 35% källskatt

Under april så har mina innehav gett 5284 kr i bruttoutdelning och 4768 kr netto efter källskatt och ev andra avgifter. April 2017 så fick jag 2886 kr netto så ökningen till 2018 är en  hela 65%.

En trist upptäckt denna månad var att det "norska" laxbolaget Bakkafrost (BAKKA) inte är registrerat i Norge utan på Färöarna och att man som aktieägare därför betalar 35% i källskatt! Trodde först att detta var ett misstag från Nordnet, men jag ser att det även drogs 35% förra året, och Nordnets support meddelar att 35% stämmer. Visserligen så ska jag få tillbaka dessa pengar efter 2-3 år, men det känns ändå surt att mer än en tredjedel av utdelningen ska dras i skatt. Tydligen så har Färöarna en så pass självständig ekonomi att man kunnat välja att inte vara med på olika ekonomiska avtal mellan nordiska länder. Annars hade jag i första hand gissat att Färöarna hade samma regler som Danmark, men icke sa Nicke.

Mina innehav i laxbolag ser jag som en "laxfond" och jag har egentligen inga starka skäl för att ha just BAKKA i denna fond. Och 35% källskatt på BAKKA är tillräckligt irriterande för att jag ska sälja och lägga pengarna på något annat bolag som är registrerat i Norge på riktigt. Mitt innehav i BAKKA är litet, men 35% i källskatt är trots det svårsmält.

Men jag ska inte deppa, utan glädja mig åt att bokföra härliga utdelningar:

MVH/ GI