onsdag 25 april 2018

Nya köp och sälj



Köpt 40 General Mills (GIS) för 14 800 kr.
Hade egentligen inte pengar till detta, så jag ökade belåningen lite. Utdelningar i april och i maj tar hand om en del av den ökade skulden.
GIS är ett klassiskt konsumentproduktföretag i USA, som betalat utdelningar oavbrutet i mer än 100 år, höjt årligen de senaste 14 åren och har inte sänkt på cirka 25 år. I Sverige mest känt för märkena Cheerios, Yoplait och Haagen-Dazs, men de flesta av GIS märken ser man aldrig i Sverige. GIS är tungt viktade mot USA och Kanada med cirka tre fjärdedelar av försäljningen i Nordamerika.

GIS har länge varit ett bra företag för investerare, men de senaste åren har försäljningstillväxten minskat eller avstannat. Tidigare i GIS historia så har man gjort uppköp där man tagit in växande märken och finansierat köpet genom att sälja mindre viktiga märken ur portföljen. Senaste halvåret har GIS köpt en populär hundmatstillverkare för att återfå tillväxt, men många bedömer att köpet var på tok för dyrt, och ser det som ett kvitto på en dålig ledning. I samma veva har stabila utdelare utan stor tillväxt blivit impopulära pga förväntade räntehöjningar.

Summa summarum så har GIS tappat kurs och handlas nu till högsta direktavkastning (4,5%) på åtminstone 30 år. Det väljer jag att betrakta som ett fint tillfälle att initiera en post, för även om GIS fortsätter att ha svag tillväxt så kommer företaget inte gå under i första taget och utdelningarna är sannolikt trygga. De flesta produkterna i portföljen klassas som "consumer staples" vilket är defensivt och bra om det skulle komma sämre tider. Utdelningsandelen ligger på cirka 50% och de senaste åren så har man även gjort återköp av aktier.

Har även ökat i Bibb Instruments (BIBB); 400 aktier för 3 400 kr. Ett litet svenskt medicinteknikbolag som jag tror på.

Har även ökat i Starbucks (SBUX); 14 aktier för 6 900 kr.
SBUX växte starkt under många år men vissa befarar att tillväxten är över då USA är fyllt av SBUX-caféer. Hoppet står till expansion i andra länder, ffa folkrika asiatiska länder där man traditionellt föredragit te framför kaffe. På hemmaplan har man även börjat sälja kaffebönor i de vanliga hyllorna i livsmedelsbutiker. Sammantaget tycker jag att det finns stor potential för fortsatt tillväxt, för jag tror att övriga världen kan älska Starbucks på samma sätt som amerikanerna gör.

Har även sålt kanadensarna Genworth MI och Boston Pizza samt Intrum Justitia då jag är rädd att tillväxten kan bli svag framöver. Genworth köpte jag i en dipp för 1-2 år sedan och är nöjd med att ha fått en bra procentuell uppgång. Boston Pizza köpte jag för några år sedan men har sakta blivit besviken på fryst utdelning och är nu rädd att tillväxten är över. Intrum verkar ha bekymmer och jag vill hellre lägga mina pengar på något som stavar antingen tillväxt eller stabilitet. Säljer i samma veva även ICA bara pga av att det är ett litet innehav som jag inte prioriterar.

För pengarna från dessa 4 försäljningar (cirka 55 000 kr) har jag:

Köpt emerging markets ETFen VFEM (Vanguard FTSE Emerging Markets UCITS ETF) för 30 000 kr. Täcker 2 200 företag i emerging markets, varav cirka 50% i Asien. Delar ut kvartalsvis med direktavkastning 2.17% och årlig avgift 0.25%. Ger mig välbehövlig exponering mot emerging markets.

Ökat i Realty Income (O) med 10 000 kr. O är sedan tidigare mitt största innehav på cirka 3%, och det får gärna öka. O har som många andra REITs tappat i kursutveckling när räntorna förväntas stiga, men har en större stabilitet och bredd än många andra. Årlig utdelningstillväxt har legat kring 5% de senaste 10 åren, och jag tror att det kommer fortsätta i samma stil. Direktavkastning är idag cirka 5.3%.

Ökat i Disney (DIS) med 5 000 kr. DIS är ett otroligt starkt varumärke och äger andra superstarka varumärken så som Marvel och Star Wars. Utdelningen är blott 1.6% men har vuxit starkt de senaste 10 åren. Med ökande välstånd i världen så bör barnunderhållning (och intäkter) kunna fortsätta att öka i många år.

Ökat i Apple (AAPL) med 5 000 kr. Fantastisk historik och enorm kassa som jag hoppas att man gör något tillväxtskapande av. Låg direktavkastning på cirka 1,5% men bra tillväxt och även kraftiga återköp av aktier.

MVH /GI

tisdag 10 april 2018

Investera stor skatteåterbäring



Under 2017 så hade jag rätt höga inkomster i början av året och riktigt låga i slutet. Ingen jämkning gjorde att jag härom veckan fick 78 000 kr i retur från staten. Även om det  det hade varit bättre om jag haft pengarna det senaste året så blir jag ju glad över att plötsligt ha en schysst summa att investera. 8 000 kr behövdes till min lilla buffert som blivit allt för liten, men resten, 70 000 har investerats. För mig är 70 000 kr ganska mycket att investera vid ett tillfälle, men att smyga in pengarna på marknaden hade jag nog bara gjort om det var en mycket större andel av min portfölj. Nu är det cirka 6% av portföljen som ska investeras, och det kan man göra på ett bräde anser jag.

Det egentliga problemet är ett annat: Hur ska jag placera 6% av portföljen?

Jag har insett att jag verkligen vill ha en separat KF med en bukett billiga indexnära ETFer och fonder, för att kunna jämföra min övriga portföljs utveckling mot något (benchmark). Att mäta min multinationella portfölj mot t.ex. OMX30 är ju inte så informativt om man undrar hur jag presterat. Det smarta med att ha ett separat konto med en fondmix har jag inte kommit på själv, utan blivit inspirerad av Z2036. Jag har dock använt en annan fondmix, då mitt alternativ till aktier är de billigaste ETFerna, inte aktivt förvaltade fonder.

Har valt att lägga 10 000 kr på denna multifond och att hålla avgifterna så låga som möjligt. Är ganska nöjd med att ha lyckats få under 0,10% i årlig avgift utan att ge avkall på geografisk spridning över hela världen inklusive en god portion emerging markets. Direktavkastningen är låg (1,26%), men täcker i alla fall kostnaderna för kapitalförsäkringen. Den observante ser att jag till denna fond har gjort några utländska inköp som är ganska små, vilket ger procentuellt dåliga courtagekostnader. Detta står jag ut med denna gång, då jag gärna vill ha min jämförelsefond, men inte vill lägga mer än 10 000 kr på den. Senare så ska jag ska beräkna hur min multifond och min övriga portfölj ska jämföras rättvist. Om jag över tid underpresterar mot denna multifond så indikerar det att jag kanske måste öka i ETFer och fonder och minska i aktier. Eller bli bättre på att välja och välja bort aktier.




För övriga 60 000 lutade jag initialt åt att låta breda indexnära ETFer dominera, men flera olika aktiebolag var allt för lockande. Valde att öppna mitt nya Nordeakonto (kapitalförsäkring) storstilat genom att köpa fyra nya bolag inom områden där jag tidigare har en kraftig undervikt: tobak, frakt och IT, samt fylla på ett tidigare innehav inom snacks, juice och läsk.

Min portfölj har inte de klassiska etiska riktlinjerna, utan enbart mina egna riktlinjer. Förutom min önskan om diversifiering och begriplighet så vill jag gärna gilla produkterna/tjänsterna som företagen tillhandahåller. Den aspekten fick mig att sälja mitt innehav i Kopparbergs sommaren 2017, efter att jag smakat en burk starkcider. Kanske dumt att reagera på det sättet, men jag fick en så stark avsmak för deras cider att jag inte längre ville äga företaget. Snustillverkare så som Swedish Match är å andra sidan etiskt oproblematiska enligt mig, och tillverkar fina tobaksprodukter som genom att konkurrera med cigaretter bidrar till god folkhälsa i Sverige. Investeringar i cigaretter har jag däremot undvikit tidigare, ffa pga att cigaretter är jättedåligt för hälsan men till viss del även pga sakta sjunkande efterfrågan. Ett tobaksföretag som även har andra ben att stå skulle jag kunna gilla ffa då de andra benen stärks samtidigt som cigarettbenet försvagas. De "smutsiga" intäkterna används på så sätt till att öka de "rena" intäkterna. På sikt så fasas de mest hälsovådliga produkterna ut, till förmån för bättre produkter. Och jag tror inte att användandet av nikotin kommer försvinna, lika lite som användandet av alkohol.

Altria (MO).
Initierar en post med 24 aktier för 13 000 kr. MO dominerar den stagnerande ciggmarknaden i USA med Marlboro, men är även starka på växande områden; snusliknande tobak (Copenhagen och Skoal), uppvärmd tobak (som avger nikotin och smak men inte så mycket av de värsta komponenterna i rök) och vejp (vape/vaporisation, förångning av vätska med nikotin och smaker). MO äger även en vinproducent och 10% av den enorma ölproducenten Anheuser-Busch Inbev (Budweiser, Corona, Stella Artois mfl). Vejp, upphettad tobak och snus växer cirka 10% per år medan cigaretter och cigarrer är ganska stillastående. MO bör ha ok långsiktiga framtidsutsikter ffa pga vejp, snus, upphettad tobak, vin och öl. Nu direktavkastning 4,5% vilket är mycket bra för MO, och utdelningstillväxt 8% per år. Bra Payout Ratio på 48%.

British American Tobacco PLC (BTI).
Initierar en post med 25 aktier för 12 700 kr. Världsledande inom vejp men även stora inom uppvärmd tobak och cigaretter. Intäkterna från vejp och uppvärmd tobak växer medan intäkterna från cigaretter sakta minskar. BTI anses vara mer känsligt för ett eventuellt mentolförbud på cigaretter, än andra producenter, men den eventuella känsligheten kan nog vägas upp av att vara störst på vejp. Har inte sett något om eventuella förbud mot smaker på vätskan som vejpas och har svårt att se det gå igenom då vejp inte innehåller tobak. Även nikotintuggummin med mintsmak borde drabbas i så fall, och det vill nog ingen. BTI tappat kurs efter nyår och har nu ovanligt hög direktavkastning, på 4,71%. Utdelningstillväxten har varit 8,9% per år senaste 5 åren och Payout Ratio är låg.
En oväntad detalj är att  PLC-varianten av aktien, listad i USA, inte verkar finnas hos Nordea (fastän andra PLC-er finns i listorna). Jag köpte därför för första gången aktier direkt på Londonbörsen. Courtaget på Nordea var 11 kr vilket är cirka en tredjedel av min normalnivå 0,25%, och kan jämföras med 200-250 kr hos Avanza och Nordnet.

Skulle gärna komplettera tobaksbolagen ovan med Swedish Match för att på så sätt täcka in hela fältet av tobak och nikotin. Tyvärr så upplever jag att SWMA är lite dyra just nu, och därför så avvaktar jag. Ska dock hålla ögonen på SWMA framöver.

PepsiCo (PEP).
Ökar tidigare innehav med 8 aktier för 7 300 kr. PEP beskrivs ibland som en konkurrent till CocaCola, men är oerhört mycket bredare. Man står bakom bland annat Tropicana juice, Quaker oatmeal (havregryn och snack bars med havregryn), 7up, Mountain Dew och Pepsi samt är Nordamerikas största chipsproducent. Tillväxten är god och just nu är direktavkastningen högre än vanligt (2,9%). Utdelningstillväxten har varit 8,7% årligen senaste 5 åren. Man köper också tillbaka aktier med i snitt 1,5% årligen de senaste 3 åren. Den enda siffra jag ser som sticker i ögonen är att utdelningsandelen är lite väl hög, kring 90%. Jag väljer att inte gå i taket över denna siffra då allt annat ser så bra ut. Mixen av snaskiga onyttigheter och nyttigare alternativ (juice och havregryn) bör även kunna minska eventuell känslighet för ändrade konsumentbeteenden. Jag har PEP sedan tidigare och det känns mycket bra att öka nu.

United Parcel Service Inc (UPS).
Initierar en post med 20 aktier för 17 800 kr. Fraktjätte som vuxit starkt de senaste åren, och investerat i fortsatt expansion. En klar vinnare vid ökad e-handel men har tappat rejält i kurs efter att Amazon sagt att man ska börja med egen frakt. UPS har nu därför den högsta direktavkastningen på åratal (3,48%). Utdelningstillväxten har varit 7,9% per år de senaste 5 åren och PEG-ratio är under 1. Payout Ratio är 59%. UPS verkar vara i mycket god form och jag väljer att se kursfallet efter Amazons utspel som ett perfekt tillfälle att initiera en post.
Det finns ett roligt skämt om hur många tänker kring Amazons framfart: Om Amazon inte är i ditt företags sektor så bör du lägga ner. Och om Amazon är i ditt företags sektor sektor så bör du lägga ner. Skämtet visar ett orimligt förhållningssätt, såvida man inte tror att Amazon kommer att ta över varje nisch av företagsamhet på jorden.

Alphabet C (GOOG).
Initierar en post med 1 aktie för 8 600 kr. Informationsteknologi är ett område där jag länge varit underviktad pga höga värderingar. Med risk för ett olönsamt FOMO-beteende så har jag tittat lite på sektorn och blivit sugen på att ha en del av Google. Det enda jag saknar är utdelningar, i övrigt är allt otroligt med detta företag som totalt dominerar sökmotorfältet och streamad video. Google anses även vara ett av de bäst positionerade företagen för den förväntade AI-explosionen och de är kanske även med i rejset för självkörande fordon. Jag hoppas på utdelningar någon gång i framtiden (kassan är enorm) men storägarna/ledningen verkar inte gilla den tanken. Om 5-10 år kanske det lossnar. Jag vågar inte gå in tungt i detta företag, men kan tänka mig att sakta öka så att det till sist utgör några procent av portföljen.


Inköpen skedde cirka en vecka efter att jag kollade upp aktuella siffror. Självklart så kom det en rejäl börsuppgång på flera procent dagen efter mitt beslut, men innan jag handlat, så företagens direktavkastning har försämrats lite jämfört med mina siffror. 



För att fira feta investeringar och stabilitet så lyssnar jag på "Whole lotta Rosie" med AC/DC. Bon Scott i högform.





MVH /GI

söndag 1 april 2018

Utdelningar mars



Vårfloden har börjat och jag har fått 5729 kr i nettoutdelningar under mars, vilket är en ökning med 59% från mars 2017 som gav 3606 kr. Men jämförelsen är inte helt rättvis då en hel del av utdelningarna kommer i skarven mellan mars och april, och i år så kom mycket redan i mars. Att se en tydlig ökning är ju ändå roligt, och helt förväntat i början av investerarkarriären. Senare så kommer en allt större del av ökningen bero på utdelningsökningar, men nu är det sparandet som påverkar utvecklingen mest.




Utdelningar i augusti

Pga mycket att göra och inga pengar att investera så har jag inte följt börsen, bolag eller utdelningar de senaste veckorna. Pengamaskinen s...